Frågan är inte om, utan bara när nästa våldsdåd inträffar

Publicerad
Analys ·

Ännu en gång har Finland drabbats av en tragisk dödsskjutning. Ännu en gång frågar sig alla varför? Ännu en gång famlar en nation i mörker när man försöker hitta svaret på frågan VARFÖR?

Hasse Svens

Korrespondent Finland och Baltikum

Att ett litet land som Finland under de senaste åren drabbats av så många dödsskjutningar kan inte enbart vara tillfälligheter. Bara under de senaste månaderna har polisen lyckats stoppa två planerade dödskjutningar i landets skolor. Dessutom säger polisen att man varje år lyckas förhindra närmare ett 10-tal skolskjutningar.

Framförallt har de två skolskjutningarna i Finland väckt stor uppmärksamhet. Totalt nio personer sköts till döds i skolmassakern i Jokela 2007. Bara ett år senare dog 11 personer i skolskjutningen i Kauhajoki.

Dödsskjutningarna i Imatra

Enstöringar med psykiska problem

Dödsskjutningen i Imatra har ett helt liknande händelseförlopp som massakern i Hyvinge år 2012 då två personer omkom och närmare ett tiotal skadades. I båda fallen har förövaren helt slumpmässigt valt ut sina offer. Båda inträffade på natten utanför en restaurang. Båda dåden utfördes av yngre män. ”Det var skoj”, tyckte Hyvingeskytten efter dåden men när han vaknade upp till verkligheten var han mycket ångestfylld.

Gemensamt för gärningsmännen är att de har varit enstöringar, haft psykiska problem och att de har känt sig isolerade från samhället.  Den utredningskommission som utrett skolskjutningarna i Finland slog fast att det är ett mycket svårt och komplext problem och att det inte finns några lätta lösningar. Men när det gäller den viktiga frågan att försöka hindra att unga människor isoleras från samhället anser kommissionen att ansvaret ligger hos familjerna och skolsamfundet men också hos resten av samhället. Ett stort problem är att ungdomar i dagens samhälle ofta bara träffas via sociala medier. De utstötta och isolerade skulle vara i mer behov av kompisar som umgås på ett traditionellt sätt.

Stor vapentillgång

Ett annat stort problem är att dagens samhälle hyllar sociala och utåtriktade människor, medan de inåtriktade tystlåtna ofta mobbas och slås ut. Tidigare var det precis tvärtom i Finland. Det var den tystlåtna tänkaren som var den person man såg upp till. Den här uppfattningen finns fortfarande kvar i vissa asiatiska länder men i Finland och i en stor del av övriga världen är det den sociala utåtriktade ”pratkvarnen” som är samhällets vinnare.

I förhållande till folkmängden finns det en stor tillgång på vapen i Finland. Efter skolskjutningarna har reglerna skärpts och antalet vapen har minskat. Att få vapenlicens är i dag inte lika enkelt som tidigare men den 23 årige gärningsmannen i Imatra hade ändå lyckats komma över ett jaktgevär som blev de tre oskyldiga kvinnornas öde.

Vill stärka gemenskapen

Den 6 december fyller Finland 99 år. Redan på nyårsafton inleds firandet av Finland 100 år. Träffande nog är målsättningen med firandet att stärka medborgarnas känsla av gemenskap. Det kommer att förverkligas med hjälp av ett digert program under hela jubileumsåret 2017 med fokus på temat ”Tillsammans”. Men frågan är om myndigheterna verkligen når fram med sitt budskap till de människor som verkligen skulle vara i behov av få känna en gemenskap. Jag tror inte vi skall vara för optimistiska. Frågan är inte om, utan bara när nästa våldsdåd inträffar och då står vi där igen och frågar oss ”varför?”.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Dödsskjutningarna i Imatra

Mer i ämnet