Det amerikanska valet har, istället för politiska sakfrågor, kommit att handla mycket om två personer – Donald Trump och Hillary Clinton. Foto: SVT

Här är frågorna amerikanerna vill ha svar på

Uppdaterad
Publicerad

Det har varit en kampanj som kännetecknats av allt annat än politik. Men bakom skandaler och personangrepp döljer sig ett USA som går till val med stora frågor som kräver svar. SVT Nyheter guidar genom amerikanernas största frågetecken.

Clintons emailskandal, Trumps kvinnosyn, muren mot Mexiko, Clintons sjukdom – ännu mer emailskandal. Sedan valåret började har rubrikerna om de två presidentkandidaterna avlöst varandra. Opinionsmätningar berättar om ett mer missnöjt USA än någonsin, och två kandidater som för många väljare är pest eller kolera.

Populära eller inte, amerikanerna går till val om några dagar, och en ny president ska ta över makten från Barack Obama. Clinton eller Trump. Men förutom detta, det allra största frågetecknet – vad är det egentligen amerikanerna undrar över, och vad vill de två kandidaterna göra?

USA-val 2016

Det här är det amerikanska valets viktigaste frågor.

UTRIKESPOLITIKEN. Terrorhot och en oro som bara växer i världen, frågan om utrikespolitiken är en av valets viktigaste.

Donald Trump vill sätta ”USA först” genom att till exempel höja de militära utgifterna, utöka flottan och samtidigt minska den amerikanska närvaron i världen. Han vill ha närmare relationer med Rysslands president Vladimir Putin och stödjer att fler länder ska ha kärnvapen.

Se klippet: Detta skiljer Clinton från Trump i säkerhetsfrågorna

Hillary Clinton har erfarenhet på området som före detta utrikesminister. Hon stod bakom kriget i Irak, något hon i dag ångrar, och USA:s flyganfall i Libyen. Hon vill inte utöka de militära utgifterna men trycker istället hårt på att öka kvinnors roll i säkerhetspolitiken.

Nato då? Clinton är en stark förespråkare, Trump vill se att alliansen gör mer i Mellanöstern men säger samtidigt att USA står för på tok för mycket av kostnaderna och att de andra medlemsländerna borde ta större del av notan.

Se klippet: Experten svarar – vad kan Trump göra åt Nato?

De två kandidaternas åsikter är närmare varandra när det gäller kampen mot terrororganisationen Islamiska Staten. Donald Trump har sagt att han ska ”bomba sönder” dem, Hillary Clinton vill stödja lokala styrkor och syriska rebellgrupper – men är emot att sätta in marktrupper, något Trump uttryckt stöd för.

SJUKVÅRDEN. Utskälld och omstridd. Det går knappast att prata om sjukvården i USA utan att nämna president Barack Obamas sjukvårdsreform Obamacare.

”Repeal and replace”, riv upp och ersätt, har varit Donald Trumps mantra när det kommer till reformen – Hillary Clinton å sin sida försvarar och vill bygga vidare på den.

Hillary Clinton vill stoppa den fria prissättningen av läkemedelsföretagen, Donald Trump vill helt avreglera industrin och skapa mer konkurrens på marknaden.

När det gäller abort tar Clinton det demokratiska partiets standardlinje, hon försvarar aborträtten och har kritiserat regler som hindrar kliniker som erbjuder aborter att få statliga medel.

Donald Trumps ståndpunkt i frågan har svängt en del – vid ett uttalande sa han att aborter borde vara olagliga och att kvinnor som fick abort borde få något slags straff. Uttalandet backade kampanjen blixtsnabbt från. Han är för ett förbud förutom vid ”våldtäkt, incest och om moderns liv är i fara”.

INVANDRINGEN. Frågan om vem som ska få komma, och stanna, är kanske den fråga som fått störst uppmärksamhet i valrörelsen, särskilt av den republikanske presidentkandidaten.

Donald Trumps vallöfte är att bygga en mur längs den 180 mil långa gränsen mot Mexiko, en mur han hävdar att han ska få Mexiko att betala för. Han har flera gånger sagt att han vill förstärka myndigheten som utför deporteringar och deportera de över 11 miljoner papperslösa som befinner sig i USA. Han vill stoppa möjligheten för barn som föds på amerikansk mark att automatiskt bli medborgare och stärka kraven på muslimer som invandrar till landet.

Se klippet: Kan Donald Trump kasta ut någon?

När det gäller landets 11 miljoner papperslösa vill Hillary Clinton istället skapa en väg till att få permanent uppehållstillstånd och även medborgarskap och hon har sagt att hon är villig att gå längre än hennes föregångare Obama för att göra detta möjligt. Hon vill dessutom se att alla papperslösa ska ha tillgång till sjukvård.

USA räknar med att ta omkring 200.000 flyktingar under de kommande två åren. Donald Trump har sagt att han, om han blir president, kommer att skicka tillbaka dem. Han vill se restriktioner när det gäller invandringen av flyktingar från krisdrabbade områden tills man fått på plats procedurer som exempelvis ideologiska tester för att undvika att extremister tar sig in i landet.

Hillary Clinton vill öka mottagandet av syriska flyktingar och vill fortsätta det hon kallar en amerikansk tradition att ”välkomna de som flyr förtryck och våld”.

EKONOMIN. ”Gör USA stort igen”, säger Trump. ”Starkare tillsammans”, är Clintons kampanjbudskap. Ekonomin och jobben är en av de absolut viktigaste frågorna för väljarna.

Donald Trump går hårt åt skatterna – han vill sänka den högsta nivån till 33 procent, från 39,6. Han vill slopa arvsskatten och halvera företagsskatter. Han tänker skapa 25 miljoner nya jobb över en period på 10 år och har sagt att för många amerikanska jobbmöjligheter går förlorade till andra länder. 

Hillary Clinton å sin sida vill införa en skattehöjning för landets höginkomsttagare med fyra procent för de som tjänar över 5 miljoner dollar. Med hjälp av skattehöjningen vill hon bland annat införa betald föräldraledighet och betald sjukfrånvaro.

Se klippet: Vad lovar egentligen Clinton om skatterna?

Clinton vill investera stort i teknologi, infrastruktur, förnybar energi och småföretagande för att stimulera arbetsmarknaden. Hon vill lägga pengar på att göra det lättare att starta företag genom skatteavdrag och skärpa lagarna om visstidsanställningar. Hon vill, precis som Trump, ”stänga kryphålen” i skattesystemet – men, tvärt om, höja arvsskatten.

När det gäller utbildning – en viktig fråga för många yngre väljare – vill Clinton sänka räntan på de dyra studielånen och införa gratis utbildning för familjer med en lägre årsinkomst än 125.000 dollar. Donald Trump vill bland annat ha fria skolval och avskaffa den amerikanska motsvarigheten till nationell läroplan, Common Care, och istället se att varje delstat själv sätter upp utbildningsmål.

Läs också: Experten om Clintons skolpolitik: Risk för besvikelse

Ingen av kandidaterna vill göra nedskärningar på pensionssystemet eller välfärdssatsningar som socialförsäkringarna Medicaid och Medicare.

HANDELN. Vid första anblick ser det ut som att kandidaterna är någorlunda överens i frågan om handel.

De är nämligen båda emot frihandelsavtalet med asiatiska länder, TPP, trots att Clinton tidigare varit uttalat frihandelsvänlig.

Donald Trump har sagt att han inte är emot frihandel i princip, men att amerikansk industri ska sättas först. Han är en stark motståndare till TTP och sagt att han ska riva upp redan underskrivna avtal som det med nordamerikanska länder, Nafta, och är också emot avtalet med centralamerikanska länder, Cafta. Med sin paroll ”USA först” vill han ta tillbaka industrijobben till amerikansk mark och höja avgifterna för import från länder som Kina.

Hillary Clinton har backat från sitt tidigare stöd för frihandelsavtalen. Hon har under sin kampanj kritiserat både TTP och Cafta. Clinton säger nu att amerikanska arbetares möjligheter att ”tävla och vinna” i den globala ekonomin måste sättas först, att fokus ska ligga på att skapa jobb i USA, och att avtalen därför måste omförhandlas.

BROTT OCH STRAFF. Hur man ska kunna känna sig säker är en fråga som, efter ett år då USA skakats av flera våldsdåd, står högt upp på agendan för väljarna.

Donald Trump har lagt skulden för några av det senaste årets dödsskjutningar på vapenlagarna då han menar att liv kunde ha räddats om medborgare burit vapen och kunnat ingripa. Han har lovat sina väljare att skydda det andra tillägget i konstitutionen som handlar just om rätten att bära vapen och kritiserar Clinton för att försöka helt ta bort den rättigheten.

Se klippet: Kan Trump få bukt med brottsligheten?

Hillary Clinton vill se hårdare bakgrundskontroller på de personer som vill köpa vapen och ett förbud mot vissa typer av vapen.

När det gäller säkerheten vill Donald Trump vill utöka befogenheter för polisen för att kunna, som han uttrycker det, göra USA säkert igen. Han har sagt att polis och andra säkerhetsmyndigheter omöjligt kan bekämpa brottsligheten på grund av ”politisk korrekthet”. Clinton är för att införa lägre straff för vissa ickevåldsbrott, emot obligatoriska minimistraff, och emot rasprofilering – något Trump förespråkar som ett sätt att motverka terrorism.

MILJÖN. Miljöfrågan, eller kanske mer specifikt klimatkrisen, är en av de frågor där kandidaterna står allra längst ifrån varandra.

För Hillary Clinton är klimatkrisen en av de viktigaste valfrågorna, hon har kallat den ett hot mot amerikansk säkerhet. Donald Trump har sagt att han inte tror att klimatkrisen är på riktigt.

Clinton vill upprätthålla Parisavtalet, Trump har sagt att han skulle upphäva det och alla andra internationella insatser som USA är iblandade i om han blir president. Clinton vill förbjuda offshore-borrning, Trump vill tillåta mer av det.

Hillary Clinton har lovat att satsa omkring 60 miljarder på olika åtgärder som mer solkraft, energieffektivisering, bensinsnålare fordon och förnybara energikällor. Donald Trump har inte lagt fram några klimatpolitiska förslag, förutom att ha sagt att han vill ha rent vatten och ren luft.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

USA-val 2016

Mer i ämnet