Sofia Tzitzikou i mitten går igenom de mediciner som kommit in för dagen tillsamman med andra volontärer Foto: TT

Grekisk vård beroende av volontärer

Uppdaterad
Publicerad

Greklands ekonomiska kris har slagit hårt mot landets sjukhus och miljontals människor saknar i dag tillgång till den offentliga vården. Situationen beskrivs som en humanitär kris och många greker tvingas sätta sitt hopp till volontärsjukhusen.

En efter en smyger atenarna in genom dörren till den kontorslokal som förvandlats till mottagning. Det är tisdag eftermiddag och en ny leverans med läkemedel har precis kommit in till volontärsjukhuset i centrala Aten. På en av stolarna längs väggen i det lilla väntrummet sitter Athanasia Karapapa. Hon har grön starr, men har inte råd att köpa medicin.

– Förra gången jag var här fanns den inte, och i dag vet jag inte hur det blir. Om jag inte får min medicin riskerar jag att bli blind, berättar hon.

Många från medelklassen

Athanasia Karapapa är en av runt 2,5 miljoner greker som saknar sjukförsäkring. Hennes historia är typisk för krisens Grekland: affären hon drev under 37 år gick i konkurs 2011 och obetalda arbetsgivaravgifter sedan dess gör att hon inte har rätt till pension. Volontärsjukhusen är numera hennes enda chans att få de mediciner hon behöver.

Enligt Sofia Tzitzikou, som är chef för volontärsjukhuset och vice generaldirektör för Unicef i Grekland, är ungefär hälften av de som kommer hit greker, och den andra hälften flyktingar och invandrare utan papper. En betydande del av grekerna tillhörde tidigare medelklassen.

– Vi tar emot alla människor som behöver hjälp. Det enda kravet vi har är att de inte ska täckas av någon sjukvårdsförsäkring, säger hon.

Hjälp från Europa

Hyran betalas av solidaritetsgrupper i Frankrike och Belgien, men utöver det finns ingen finansiering. Medicinerna skänks av folk som får över av sin egen och kommer inte bara från Grekland utan även från andra europeiska länder, bland annat Tyskland. All personal jobbar gratis.

– Nasi exempelvis är inte apotekare. Hon är arkitekt, säger Sofia Tzitzikou, och pekar mot en kvinna som packar upp mediciner.

Det namnlösa volontärsjukhuset i Atens stadskärna är en av Greklands cirka 50 vårdinrättningar som erbjuder gratis medicin, läkarundersökningar och tandvård till dem som stängts ute från sjukvårdssystemet.

Arbetar gratis

Neni Nikolau är tandläkare och har jobbat helt gratis här i ett år.

– När krisen bröt ut och folk började förlora sina jobb såg vi att folk inte längre fick vård. Någon var tvungen att hjälpa dem och ge dem mediciner, berättar hon.

I en tandläkarstol bredvid henne ligger Bilal Mia och får en tand opererad. Han och hustrun Nargis Nargis, som står och vakar bredvid, kom till Grekland från Bangladesh för 15 år sedan. De är inte grekiska medborgare och saknar båda sjukvårdsförsäkring. Nargis Nargis berättar att ingreppet annars hade kostat 1.500 euro.

– Om den här mottagningen inte funnits hade vi inte kunnat göra någonting, säger hon.

Samtidigt oroar hon sig över äldsta dottern som behöver tandställning, något som inte går att ordna här.

En humanitär kris

Framväxten av volontärsjukhusen tog fart efter 2011 då ett avtal slöts med långivarna som innebar att grekerna behöver bekosta sin vård själva. Parallellt har kraftiga nedskärningar i den offentliga sjukvården genomförts. Sedan 2009 har sjukvårdsbudgeten skurits ned med 25 procent och en sjättedel av de tidigare 120.000 anställda inom den grekiska vården har sagts upp.

Enligt Nikos Malinoglu, som är facklig ledare på tre av de största sjukhusen i Aten, saknas i dagsläget en tredjedel av den personal som behövs för att sjukvården ska fungera ordentligt.

– På Sismanogliu där jag jobbar har 500 ur personalen blivit uppsagda de senaste tre åren. Nu finns bara 1 000 kvar, men sjukhuset har fortfarande 450 vårdplatser, lika många som innan, berättar han.

”Folk dör, på riktigt”

Regeringspartiet Syriza har lovat runt 4.000 nyanställningar och vill göra läkarbesök gratis, men är ännu inte i närheten av att kunna realisera löftet. Under tiden står 200 fullt utrustade intensivvårdsplatser i landet tomma, något som chefen för de grekiska läkarnas fackförbund, Dimitris Varnavas, har sagt leder till 2.500 dödsfall om året.

– Vi befinner oss i en humanitär kris. Folk dör, på riktigt, och vi måste hitta ett sätt att hjälpa alla, säger Sofia Tzitzikou, medan hon går igenom listan över nyinkomna mediciner.

Det har blivit Anthasia Karapapas tur vid det lilla skrivbordet som fungerar som apoteksdisk. Inte heller den här gången finns hennes medicin på Sofia Tzitzikous lista. Hon får försöka igen en annan dag.

Fakta: Frysta nödlån sedan augusti

Greklands koalitionsregering, ledd av vänsterledaren Alexis Tsipras, har sedan den tillträdde i januari utan framgång försökt få EU och IMF att ge efter på de reformkrav långivarna ställer för att betala ut nya nödlån till krislandet.

I de två stödprogrammen som Grekland har fått sedan 2010, på totalt 240 miljarder euro, återstår 7,2 miljarder euro att betala ut. Dessa har dock frusits inne sedan augusti i fjol, då Grekland inte uppfyller lånevillkoren.

Grekland, vars ekonomi har krympt med en fjärdedel under krisåren, har en arbetslöshet på över 25 procent.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras sade i onsdags att hans regering är nära en uppgörelse med EU och IMF som kan ge det konkursmässiga landet tillgång till 7,2 miljarder euro i nödlån. Många beskriver nödlånen som en förutsättning för att eurolandet ska klara sina nästa betalning till IMF den 5 juni.

De avslutande samtalen inför uppgörelsen kan dock bli svåra och Tsipras efterfrågar ”fattning och beslutsamhet”. EU-kommissionären Valdis Dombrovskis uppger att det fortfarande finns flera olösta frågor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.