Greklands premiärminister Alexis Tsipras har efter nattens långdragna överläggningar lyckats vinna parlamentets stöd i omröstningen som föll ut med 222 röster för, 64 emot och 11 nedlagda och tre frånvarande, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Det räddningspaket som landet nu säger ja till innefattar en treårsplan med ett lånebelopp om 85 miljarder euro. Men med detta följer också krav om motprestation: Grekland är förbundet till hårda åtstramningar och skattehöjningar.
Kritiseras internt
Tsipras har fått utstå hård kritik av medlemmar inom det egna partiet, Syriza, som menar att han kapitulerat för långivarnas krav på åtstramningar inom den grekiska samhällsekonomin. Inom Syriza röstade omkring en fjärdedel emot under nattens omröstning med det goda minnet att Tsipras väg till regeringsmakten i Aten till stor del backades upp av löften om att åtstramningar inte skulle komma att införas.
– Jag skäms för dig. Vi har inte längre en demokrati (...) utan en euro-diktatur, sa den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis före omröstningen.
Oklart framtida stöd
Den grekiska regeringen har stressat på för att få till stånd en lösning med nya utbetalningar före den 20 augusti då en stor återbetalning av lån till ECB löper ut.
Tsipras kommer efter den 20 augusti att begära en förtroendeomröstning för att säkra vidare stöd i regeringsposition. Samtidigt meddelar Makis Voridis, som företräder det liberalkonservativa partiet Ny demokrati, redan nu att partiet inte kommer att ge Tispras fortsatt regeringsstöd. Därmed är risken stor att landet kommer att gå mot ännu ett nyval.
Öppning för mjukare lånevillkor
I eftermiddag träffas eurozonens finansministrar i Bryssel för att ta ställning till stödpaketet.
Samtidigt har Internationella valutafonden (IMF) satt press på EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) att fatta beslut om skuldlättnader för Grekland. Först när sådana beslut finns på plats kommer fonden att ta ställning till om den ska bidra till det nya räddningspaketet för krislandet, vars ekonomi har krympt med en fjärdedel sedan 2008 och vars statsskuld är på väg upp till 200 procent av BNP, uppger TT.
Regeringarna i euroländerna Tyskland och Finland har under sommaren tagit avstånd från tanken på regelrätta skuldnedskrivningar. Men i veckan har Tysklands biträdande finansminister Jens Spahn öppnat för en diskussion om ”mjukare lånevillkor” för Grekland, samtidigt som han upprepade att den tyska regeringen ser det som en förutsättning att IMF deltar i stödprogrammet. Samtidigt har företrädare för Finlands regering uppgett att man stödjer det stödpaket som har förhandlats fram, uppger TT