Sun Mala stiger i sin blåa gummidräkt bestående av byxor och stövlar i ett. Han trär hängslena över axlarna, greppar en lång pinne som stöd och tar ett första steg ner i den mycket smutsiga kanalen.
Högar av plastflaskor, plastpåsar och annat skräp fyller kanalen. På sina håll påminner vattnet mer om någon slags brun gröt än vatten. Solen gassar och det stinker.
– Jag undrar hur djupt det är där ute, säger Sun Mala och tar ytterligare några steg ut i kanalen som flyter här genom en del av Kambodjas huvudstad Phnom Penh.
Vattnet når honom nu till midjan. Han ser sig om. Plast vart han än vänder sig.
– Vi måste sluta upp med det här. Vi kan inte fortsätta att kasta vårt skräp i kanalen. Det förstör våra liv och vår hälsa. Värst är det för alla dem som bor utmed kanalen, säger han och blickar ner mot de rangliga skjul som på bägge sidor fyller området precis intill kanalen.
Kanalen som soptunna
En bit bort kastas en fylld soppåse över en mur. Den landar med ett plask i vattnet och följer sedan strömmen nedåt bort från Sun Mala.
En vardaglig syn här i Phnom Penh där de enorma mängderna plast täpper till vattenvägar och orsakar stora och återkommande översvämningar. Fisken i kanalerna äter dessutom små platspartiklar och blir förgiftade. Människor intill kanalen äter sedan fisken.
– Det är klart att de enskilda medborgare som slänger sitt skräp i vattnet också bär skuld men den största skulden bär stadens ledare, som inte tar tag i problemen, säger Sun Mala.
Hämtning saknas
Det finns flera skäl till att Phnom Penhs vattendrag fylls av plast. Den italienska organisationen Fondazione ACRA fann till exempel i en studie att stadens invånare i snitt använder 2.000 plastpåsar under ett år, tio gånger fler än i Kina och flera utvalda länder inom EU.
En näst intill obefintlig sophantering gör i nästa steg att många känner sig tvingade att kasta sina använda påsar i natur och vattendrag, för att bli av med dem.
Mellan tre och fem miljoner plastpåsar slängs i Phnom Penh varje månad, enligt en uppskattning från stadens ledning.
Åstramning kan komma
Idag är plastpåsar gratis för en kund i Kambodja. Landets ledning har dock flaggat för att man vill införa regler som ska tvinga handlare att ta betalt för plastpåsar. I ett försök att få ner användandet.
ACRA och flera andra organisationer försöker dessutom ändra människors vardagsbeteende via olika kampanjer. På stadens marknader är det idag till exempel vanligt att försäljare använder en ny liten påse för varje enskild vara.
”Hellre en stor påse, än många små”, är ACRA:s budskap när man nu trycker på för att få människor att lägga morötter, sallad och sötpotatis i samma påse.
ACRA försöker även få Kambodja att införa högre avgifter och skatter för den som idag importerar plastpåsar in i landet. Även det i ett försöka att få ner användandet.
Satir som sopkvast
Nere vid kanalen står Sun Mala kvar i det skitiga vattnet. Han är en av få som protesterar högljutt mot plasten och nedskräpningen. Udden i hans budskap är riktat mot stadens ledning som han inte tycker tar föroreningarna på allvar. Med ironi som vapen vill han väcka och ruska om.
– Välkomna till en av världens mest attraktiva floder, säger han, ler snett och sveper med handen mot högarna av stinkande plast.