Foto: TT

Mildrat straff för misshandel symboliskt viktig signal i Ryssland

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland har mildrat straffet för våld i hemmet. Enligt Joanna Kurosz på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders drivs utvecklingen på av både den ortodoxa kyrkan och företrädare för staten.

– Allting handlar om att skapa ett Ryssland med traditionella värden, säger hon.

I början av februari skrev president Vladimir Putin under en lag som mildrar straffet för personer som gör sig skyldiga till våld i hemmet – om inte offret skadas allvarligt i form av brutna ben. Misshandel av en partner eller ett barn räknas som en slags administrativ förseelse, sker den högst en gång per år och det inte blir mer än blåmärken eller blödningar blir straffet oftast böter.

Engångsförbrytare kan få böter upp till 30.000 rubel (cirka 4.680 kronor), max 15 dagar i fängelse eller 120 timmars samhällstjänst. Återfallsförbrytare riskerar emellertid böter upp till 40.000 rubel (cirka 6.240 kronor), upp till sex månaders samhällstjänst eller fängelse i tre månader, har CNN tidigare rapporterat.

Farligt att göra skillnad

Människorättsorganisationen Human Rights Watch uppmanade förgäves parlamentet att rösta nej till lagen – över 85 procent av ledamöterna gav sitt godkännande. Enligt människorättsorganisationen är det farligt att regeringen gör skillnad på ”bara blåmärken” och allvarligt fysiskt våld, eftersom våld i hemmet sällan stannar vid blåmärken.

– Det börjar kanske med en örfil. Han ber om ursäkt, men så kommer en till och sedan blir det bara värre och värre, säger Jekaterina Golovkova, som själv utsatts för misshandel, till SVT Nyheter.

Tatuerar över ärr

SVT Nyheter har träffat en tatuerare i Ryssland som har specialiserat sig på att gratis tatuera över ärr och andra spår efter misshandel. Kvinnorna bestämmer själva motiven.

– Jag anade inte att det skulle bli en sådan anstormning. Det kom två till fyra kvinnor varje dag. Som mest hade jag fem kunder en dag, säger tatueraren Jevgenia Zachar till SVT Nyheter.

Skottskador blir blommor, sticksår blir till fjärilar.

– Tjejerna pratar gärna om det som har hänt. Här är det sista gången de pratar om sina ärr. I fortsättningen kommer de bara att prata om sina vackra tatueringar, säger hon.

Psykiatern Jevgenij Fomin menar att det är en genialisk idé med tanke på den psykoterapeutiska effekten.

– Kvinnor är ju väldigt måna om sitt utseende och vill slippa frågor om var ärret kommer ifrån och vad som hände. Till att börja med blir de av med den kosmetiska effekten. Då måste de berätta en historia, den sanna eller en påhittad. I vilket fall flyter minnena upp till ytan igen, säger han till SVT Nyheter.

Negativ signal

Enligt Joanna Kurosz, Eurasienchef på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, leder 97 procent av de polisanmälda fallen som rör misshandlade kvinnor inte till något åtal. Hon menar att lagändringen är en viktig negativ signal.

– Dels för att lagen är ganska ny. Lagen som man ändrar nu trädde i kraft i somras, innan dess fanns överhuvudtaget inte våld i hemmet som begrepp i Ryssland, säger hon i SVT:s Aktuellt.

Det här är en utveckling som drivs på av den ortodoxa kyrkan och företrädare för staten, som gärna vill distansera sig från mänskliga rättigheter – som man ser som något västerländskt – och ersätta dem med vad man ser som traditionella värden, menar Joanna Kurosz.

– Allting handlar om att skapa ett Ryssland med traditionella värden, med stor respekt för den ortodoxa kyrkan.

Tiotusentals utsätts för våld varje dag

Officiell statistik visar att omkring 40 procent av alla våldsbrott i Ryssland begås inom familjen. Men enligt forskning är problemet ännu allvarligare. Enligt en studie från 2013 begås över 80 procent av våldsbrotten mot kvinnor i Ryssland av en make eller sexpartner.

Upp till 36.000 kvinnor och 26.000 barn möter våld inom familjen varje dag, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Källa: Human Rights Watch, AFP

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.