Det går inte så bra för Clinton – och nu är en av de stora frågorna om vicepresident Joe Biden tänker utmanar henne.

Det var i april som Hillary Clinton efter lång tids tvekan bestämde sig för att kandidera som demokraternas presidentkandidat. Länge låg hon högt i opinionsmätningarna – det verkade inte finnas några demokratiska konkurrenter till henne.

Duktig insamlare

Valet hålls inte förrän i november 2016 – men kampen har redan börjat. Och nu har hennes opinionssiffror börjat sjunka. Hon leder visserligen bland demokraterna i opinionsmätningar. Men hennes försprång har minskat, även i förhållande till möjliga republikanska kandidater.

Hon har ett rykte att vara en duktig insamlare av kampanjbidrag. Bland annat nämns hennes man Bill Clintons kontakter. Genom sina kontakter har paret Clinton personligen blivit mångmiljonärer.

Men en undersökning visar att av de 770 tunga bidragsgivare som har stött president Obama är det bara 52 som hittills stödjer henne, enligt Washington Post.

Funderar på ersättning

Uppgifter finns om att hon hittills lyckats samla in cirka 50 miljoner dollar. Men den republikanske kandidaten förre guvernören Jeb Bush – förre presidenten George W. Bushs bror – uppges ha samlat in över 100 miljoner redan.

Redan nu beskriver amerikanska medier det som att man inom det demokratiska partiet börjar fundera på vilka ersättningskandidater det finns bland demokraterna. En oro börjar sprida sig i partietablissemanget.

Orsaken är en skandal som inte lämnar Hillary Clinton någon ro.

Allvarligt brott

Det handlar om hur hon när hon var utrikesminister använde en privat dator för att handskas med statliga dokument som kan ha varit hemliga.

Det skulle kunna ses som ett allvarligt brott mot säkerhetsreglerna. Clinton har sagt att hon gjorde det därför att det var bekvämt.

Men republikanerna har sedan länge gjort en stor sak av att hon på detta sätt nonchalerat givna säkerhetsbestämmelser. Det ingår i deras valrörelse mot henne – men nu har också FBI börjat intressera sig för hennes högst privata datapolicy.

Hon har tvingats redovisa vilka mail det rör sig om. Och nu tvistar man om hur många mail det verkligen är som har varit hemligstämplade och som funnits i hennes privata dator.

Maning på dödsbädden

Samtidigt angrips hon för sin utrikespolitik. Republikanerna menar att USA försvagats under hennes ämbetsperiod.

Man menar till exempel att en följd av hennes politik är framgångarna för terroristorganisationen Islamiska staten, IS, som lagt delar av Mellanöstern under sig.

Den stora frågan just nu i medierna är om vicepresident Joe Biden ska hoppa in i kampen om presidentkandidaturen. Det uppges att hans son Beau – som just avlidit efter en svår cancersjukdom – på dödsbädden ska ha uppmanat fadern att ställa upp.

Biden ses som folklig och populär, även om han anses klampa i klaveret lite för ofta. Men han har varit en ovanligt aktiv vicepresident som har byggt upp ett eget kontaktnät.

Nämns med större respekt

Det talas nu om – så till exempel i Washington Post – att stora bidragsgivare börjar oroas av skandalen kring Clintons mail och att man börjar se sig om efter alternativa kandidater.

Joe Biden uppges fortfarande tveka och idag spekulerar medier om hur den snart 73-årige politikern ska göra.

Men det finns andra kandidater som nu nämns med större respekt än för några månader sedan.

Där finns kandidaten Bernie Sanders som kallar sig socialist och som ofta ligger tvåa i mätningarna efter Clinton.

Vänsterpopulist

Där finns också utrikesminister John Kerry – som kandiderade 2004 mot George W. Bush och förlorade. Också förre vicepresidenten Al Gore nämns. Han kandiderade mot Bush år 2000 – och förlorade.

Ett namn som också nämns är Elizabeth Warren, som ofta betecknas som en vänsterpopulist.

Även New Yorks borgmästare Bill de Blasio börjar nu nämnas liksom mångmiljardären Mike Bloomberg, som åtminstone har varit demokrat, även om han sedan blev New Yorks borgmästare som republikan. Idag är han partilös.

Slogs ut

Det är som sagt långt till valet och till de nomineringsval – primärval – som börjar i januari 2016. Men kampen har redan börjat och Clintons aura av att vara omöjlig att besegra har fått sig en törn.

Man kan minnas att hon inför valet 2008 också i början sågs som den naturliga demokratiska presidentkandidaten – men då slogs hon till sist ut av Barack Obama.