Det finns frågetecken kvar runt Homs. Ett är fruktansvärt: Hur kommer människor som får lämna staden att behandlas av de syriska regeringsstyrkorna?
I oppositionella kretsar finns en fruktan att de kommer att fängslas eller dödas med hänvisning till att de funnits så nära de oppositionella styrkorna som för al-Assad är lika med ”terrorister”. En del människor skulle alltså riskera att anklagas för samarbete med terrorister.
Fredssamtal återupptas
Inte förrän Homs-operationen är avslutad kan vi veta om den verkligen lyckats.
Den 10 februari väntas fredssamtalen om Syrien återupptas i Genève. Den första omgången gav inga resultat i huvudfrågorna. Den besvikne medlaren, Lakhdar Brahimi, erkände öppet detta.
Han hade en strategi som dock delvis lyckades under detta första möte. Den gick ut på att man skulle komma överens om en rad konkreta frågor.
Man skulle först inte röra vid det absolut svåraste som handlar om Syriens framtida regering: Oppositionen vill att diktatorn Bashar al-Assad ska avgå. Det kravet vägrar regimen att diskutera.
Istället skulle man, så var Brahimis plan, diskutera att släppa fram hjälpsändningar till områden som blockeras av de stridande parterna.
Lösning av fler problem
Staden Homs var ett av dessa mål som skulle öppna förhandlingarna. En öppning i frågan om Homs skulle kunna bli början till lösningen av fler problem. Det gäller till exempel fångutväxling och lokala vapenvilor. Plus att undsätta fler i blockerade områden.
Av vad man kunde förstå gav den syriska delegationen med sig i fråga om Homs. Det kunde Brahimi meddela när det första Genève-mötet avslutades. Men det dröjde ändå innan något konkret hände.
Också i detta fall såg det ett tag ut som om de avslutande samtalen blivit ett misslyckande. Det fanns ett löfte – men först omsattes det inte i praktiken.
Det finns uppgifter om att det finns cirka 2.500 civila som är i akut behov av hjälp. Minst 1.200 uppges vara kvinnor, barn och äldre. Staden har varit avspärrad från omvärlden sedan i juni 2012.
Äter löv
I rapporterna från staden talas det om att de överlevande har plundrat övergivna hus och hus för att hitta kvarlämnad mat. Det talas också om att man ätit löv från träden.
Detta är en komplicerad fråga för de rebeller som kämpar i stadens centrum. De har hittills haft ett visst skydd av att det finns civila i området.
Efter ett uttåg av de civila är risken stor att den syriska armén intensifierar angreppen på staden. Av taktiska skäl har därför rebellerna sett med misstänksamhet på ett uttåg av de civila.
En evakuering kan bli en framgång för FN. Det skulle vara första det positiva resultat man har uppnått på det humanitära området i Syrienkonflikten. I så fall verkar regim och opposition för första gången motvilligt ha samarbetat.
Men vi vet inte om Brahimis optimistiska plan verkligen genererar fler avtal. Det är ett önsketänkande.
Andra svältande områden
Det återstår alltså mycket mer att göra för andra blockerade områden. FN talar om att miljontals människor står på gränsen till svält.
Det gäller till exempel i de oppositionella södra delarna av huvudstaden Damaskus.
I det palestinska flyktinglägret Yarmouk i söder uppges maten vara slut. Också andra oppositionella stadsdelar är avspärrade. En fatwa (religiöst påbud) har utfärdats som gör det möjligt att äta hundar och katter. Liknande rapporter har kommit från Homs. Yarmouk har varit avstängt sedan i somras
Frågan om att släppa in FN i Homs blev också en politisk fråga. Västmakterna ville att FN:s säkerhetsråd skulle fatta en resolution som öppnade vägen in i Homs. Ryssland vägrade gå med på detta och hänvisade till att parterna själva hade kommit överens.