Jag träffar Nahida i ett flyktingläger i Libanons Bekaadal. Vi är så pass nära den syriska gränsen att mobiltelefonerna slår om till det syriska telenätet, men vi är på den säkra sidan. Ändå drömmer Nahida bara om en sak. Att kunna återvända till hembyn i Idlibprovinsen i Syrien.
– Jag hoppas varje dag att kriget ska ta slut. Då skulle vi återvända hem och då skulle barnen kunna gå i skolan, säger hon.
Arbetade med jordbruk
I flyktinglägret bor Nahida och hennes familj i ett tält av presenningar. Nu på sommaren när solen gassar mot tältduken är det stekhett härinne. På vintern när temperaturen kryper under noll är en plastmatta på det råa betonggolvet ett otillräckligt skydd mot kylan.
I Syrien arbetade Nahida Oubydan och hennes make på ett lantbruk. Nu är hon hemma med barnen medan maken tar dagsjobb när han kan få på jordbruk och byggen runtomkring i Bekaadalen.
Den yngste sonen Mohamed som är 8 månader föddes i lägret. Döttrarna Ranina och Rana som 2 och 3 år gamla busar med Mohamed och försöker få honom att skratta men lillebrodern är trött och har svårt att somna i värmen.
Vill gå i skolan
Vi träffar flera barn i lägret som berättar att de vill gå i skolan. Många har bott i Libanon flera år och inte kunnat gå i skolan alls under den tiden.
Röda Korset uppskattar att minst 1,5 miljoner flyktingar från Syrien lever i Libanon i dag. Det innebär att åtminstone en av fyra invånare är flykting från Syrien. Eftersom hälften av flyktingarna är barn är pressen på de statliga skolorna är enorm.
Ett projekt där syriska barn går i de statliga skolorna skolan på eftermiddagarna när de libanesiska barnen gått hem har pågått en tid, men hundratusentals barn är fortfarande utan skola.
– Det väcker en stor oro för hur kriget i Syrien påverkar en hel generation på längre sikt säger Gerard Jonkman från Röda Korset. Han säger att hans största bekymmer i dag är att flyktingarna i Libanon börjat förlora hoppet om att återvända.
– Det är annorlunda i dag än för ett år sedan. Jag ser hur många inte hoppas längre, säger han.
”Vårt land”
Nahida Oubydan säger att hon inte tror att kriget kommer att ta slut på länge. Men hon tror kanske att familjen kommer att återvända till Idlib en dag.
– För oss vore det det allra bästa. Det är vårt land, vår by. Men det är svårt att fortsätta hoppas, säger hon.