Mubarek är en av många flyktingar som anlänt till hamnen på den grekiska ön Lesbos, efter att ha gjort den farliga resan över Medelhavet. Han är också en av de flyktingar som Human Rights Watch intervjuat, ett av de vittnesmål som en ny rapport bygger på.
Mubarek berättar att han flydde från sitt hem i Parwan, i norra Afghanistan, med sin fru och deras tre söner.
– Varje dag tog talibanerna människor och barn för självmordsuppdrag. Jag var rädd för mina barns skull, för mina söner, att de skulle tvingas att bli självmordsbombare, berättar han för HRW.
Vittnar om våld och hot
Medelhavet är världens dödligaste migrationsrutt, enligt den internationella migrationsorganisationen IOM. Bara i år uppskattar man att minst 1.850 människor mist livet under de farliga resorna – och man befarar att dödssiffran kan bli rekordhög i år.
Många av migranterna ger sig ut över de mörka vattnen för att de måste, inte för att de vill, slår HRW fast i sin nya rapport ”Migrationskrisen på Medelhavet: Varför människor flyr och vad EU borde göra”. Rapporten bygger på 150 intervjuer med migranter och asylsökande som anlänt i Italien och Grekland.
Över 100.000 människor uppskattas ha gjort den farliga resan över Medelhavet i år, över 60 procent av dem kommer enligt FN:s flyktingorgan UNHCR från Syrien, Somalia, Afghanistan och Eritrea – länder som slitits sönder av politiskt våld och förtryck.
Enligt rapporten vittnar asylsökande från dessa länder om hur de flytt för att komma undan våldsamma strider, misshandel eller hot från terrororganisationer som al-Shabaab och IS.
HRW: EU:s prioriteringar måste förändras
Samtidigt som många av de människor som kommer från andra länder, som Gambia, Nigeria, Senegal eller Mali, lämnar sina hem för att förbättra sin ekonomiska situation eller för att leva i ett friare samhälle så menar HRW att även många av dessa människor flyr förföljelse eller andra hot.
På grund av vad rapporten beskriver som de ”allvarliga människorättsliga situationerna” som ligger bakom många människors flykt menar HRW att EU:s prioriteringar måste förändras.
Man välkomnar EU:s vidtagna åtgärder för att öka räddningsinsatserna i Medelhavet, men menar att det är ett försenat svar på den humanitära krisen.
HRW betonar också att sök- och räddningsoperationerna måste kombineras med fortsatta ansträngningar för att säkerställa rätten att söka asyl.