SVT Nyheter möter Heredi Barnabas, gränspolis i den privata armen, inför folkomröstningen i Ungern som hålls under söndagen. Foto: SVT / Ronald Verhoeven

I dag röstar Ungern om EU:s flyktingkvoter

Uppdaterad
Publicerad

Den stora folkomröstningsdagen i Ungern är här. Nu ska ungrare i hela Europa ta ställning till hur man vill att landet ska förhålla sig till EU:s obligatoriska flyktingkvoter. SVT Nyheter har besökt gränsstaden som för ett år sedan blev symbol för Orban-regeringens stenhårda flyktingpolitik.

”Vill du att Europeiska unionen ska ha rätten att införa obligatoriskt mottagande av icke-ungerska medborgare i Ungern, utan det ungerska parlamentets medgivande?” Det är frågan som ungrare över hela Europa i dag tar ställning till när landet går till folkomröstning.

Den något snåriga frågan är kulmen på premiärminister Victor Orbans långa kampanj mot EU:s flyktingöverenskommelse. Ungern ska enligt överenskommelse ta emot 1.300 flyktingar.

Än så länge har all omfördelning stoppats och Ungern har stängt sina gränser. Orban säger att det är landets plikt att skydda Schengenområdet.

Nytt stängsel byggs

För ett år sedan ställdes allt på sin spets, inte minst i den ungerska staden Röszke, alldeles vid gränsen till Serbien. Det var historiska bilder som kablades ut från staden, bilder på folkvandringarna från krigets Syrien.

Barnfamiljer i klungor bärande på de allra minsta barnen, smutsiga, trötta tre-fyra åringar som tvingades gå själva. Kilometer efter kilometer i den dallrande hettan över de torra gräsfälten.

SVT Nyheter är tillbaka i Röszke, och i dag är det nästan tomt vid gränsen. Här patrullerar Heredi Barnabas, gränspolis i den privata armen. Han tycker att stängslet har skapat ordning.

– Nu kommer det inte längre så många flyktingar. De kan väl hända vissa dagar att vi stoppar ett femtiotal, men andra dagar kommer ingen alls, säger han.

Privatarmé patrullerar

I närheten av Röszke ligger Ashotthalom, det är staden där extremnationalistiska partiet Jobbiks andreman, Laszlo Toroczkay, är borgmästare. Det är han som har skapat privatarmén. Han har bråda dagar och intervjuas av media från hela Europa inför dagens omröstning.

Frågan är om det verkligen behövs en privatarmé, det finns ju inte längre några migranter att tala om vid gränsen. De som kommer stoppas allt som oftast och hamnar i små transitläger i ingenmansland mellan Ungern och Serbien.

– Det har varit ett stort problem och flyktingarna har tagit sig in i bybornas hus och trädgårdar och stulit saker och laddat sina mobiler i elnätet, säger Laszlo Toroczkay till SVT Nyheter.

Toroczkay kommer att rösta nej i dagens folkomröstning, det är också Jobbiks politik att stoppa migranterna.

– De som kommer till Ungern kommer från en kultur som är för olik våran och det kommer att leda till blodiga konflikter om vi släpper in flera, säger han.

Dubbla stängsel

Det nya stängslet som byggs ska göra det omöjligt att ta sig in. Övervakningskameror kommer att larma om någon klipper hål i taggtråden och tanken är att vakter ska hinna till platsen innan det andra stängslet forceras.

Men det är en helt absurd tanke att vi behöver försvara oss på det här sättet, säger Peter Schilling som tillsammans med Helsingforskommittén anordnat flera manifestationer mot regeringens invandringsfientliga politik.

Oron och rädslan för människor från andra kulturer beror på människors okunskap och den göds av regeringen som vill framstå som de som har kontrollen och är den trygga hamnen i en osäker tid, säger han.

– Titta er runt om i Budapest! Det finns knappt några flyktingar här. Det är tvärtom, vi behöver fler, säger Peter Shilling, och fortsätter:

– Vi behöver en debatt och en diskussion, inte en omröstning som ökar polariseringen.

Peter tror att regeringen kan få det svårt att nå de 50 procent att rösterna som man satt som gräns för att det ska bli ett legitimt valresultat.

– Vi uppmanar folk att antingen bojkotta valet eller att förstöra blanketterna så att de inte kan räknas som giltiga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.