Det har ett tag diskuterats som man skulle få en ordning där länder som inte vill ta emot flyktingar – som Polen, Tjeckien och Slovakien – skulle betala ett bidrag som skulle användas för medfinansiering av flyktingmottagningen i de länder som ställer upp.
Det har till och med på sina håll – till exempel från Österrike – kommit förslag om att man ska straffa nejsägare med att hålla inne EU-projekt.
Man har påpekat att EU-solidariteten gett dessa länder enorm bidrag för återuppbyggnad – nu kräver EU att dessa länder visar solidaritet tillbaka.
Morot eller piska
Sådana drastiska regler skulle förmodligen innebära en stor konflikt inom EU.
Inget av detta antyddes ens i Junckers tal. Det har sagts om hans tal att han skulle använda morot mer än piska. Men som sagt: I det detaljerade förslag som han sedan presenterade har han tagit fram piskan.
Den 14 september träffas EU:s inrikes- och immigrationsminister för att försöka nå ett tydligt beslut i flyktingfrågan – och vi vet inte vad man kan komma fram till.
Frågan är nu hur man ska uppfatta Junckers förslag om att länder temporärt kan köpa sig ut. Ska det ses som att EU straffar nejsägarna. Eller ska vi se det som ett kompromissförslag där de nejsägande länderna kan rädda ansiktet.
EU fungerar dåligt
Hans tal var en vädjan till alla medlemsländer att följa de regler som man tidigare bundit sig för. Det var mer av en personlig vädjan att tänka på vilka värden Europa representerar när det gäller humanitet – och leva upp till dessa värden.
Talet innehöll dessutom en bekännelse: Att EU idag fungerar dåligt. En av orsakerna är den tydliga splittringen i flyktingfrågan.
Det blev alltså ett tal som handlade om moral – moralen att hjälpa nödställda i enlighet med EU:s anda. Nu är frågan om dessa moraliska vädjanden kan påverka de nejsägande nationerna.
Väntade förslag
I sitt tal på onsdagen föreslog Juncker – som väntat – en fördelningsnyckel för 160.000 flyktingar som idag finns i Grekland, Italien och Ungern. Dessa flyktingar ska alltså flyttas till andra EU-länder. Alla länder ska obligatoriskt hjälpa till.
Det är alltså inte fråga om att lösa problem som uppstår med nytillkomna flyktingar, som fortsätter att strömma in nu, utan att fördela flyktingar som redan nått Europa.
Men han föreslog också ett permanent fördelningssystem som i fortsättningen ska tillämpas vid krissituationer. Det var också väntat.
Väntat var också förslaget om en gemensam lista över så kallade ”säkra länder” varifrån det blir svårare att få asyl. Det gäller till exempel ett antal stater på Balkan.
Det kan sägas innebära att man inför en striktare tillämpning av asylreglerna, vilket skulle kunna vålla debatt.