– Jag skulle beskriva ”El Chapo” som intelligent, orädd och hänsynslös. Han har en imponerande förmåga att skaffa sig inflytande genom korruption, säger Javier Valdez som är grundare och chefredaktör för veckotidningen Riodoce.

Delstaten Sinaloa i nordvästra Mexiko är känd för sina bördiga jordbruksmarker, rika fiskevatten och fattiga bergsområden. Men framförallt för att ha gett namn åt världens mäktigaste kriminella organisation – Sinaloakartellen. Här råder tystnadens kultur. Ledaren ”El Chapo” må vara fängslad på nytt, men på huvudstaden Culiacáns gator råder det inget tvivel om vem som är bygdens starke man.

Sinaloakartellens skräckvälde

Riodoces redaktion är inhyst i en oansenlig kontorsbyggnad i centrala Culiacán och mellan mintgröna väggar produceras grävande journalistik mot alla odds. Tidningen har utsatts för flera attentat och lever med en permanent hotbild.

– Som journalist i Sinaloa tvingas man lära sig vad som kan sägas, när det passar och hur det måste formuleras, förklarar Valdez.

Drogkartellerna och den politiska korruptionen är Riodoces specialområden och tidningen har dokumenterat hur Sinaloas delstatsregering systematiskt gynnar Sinaloakartellen framför andra drogsyndikat. Det kan handla om polisinsatser som undanröjer Sinaloakartellens konkurrenter och att låta kartellen placera ut personer på nyckelpositioner inom administrationen. Det är ett skräckvälde som skördar offer.

– Civilbefolkningen drabbas hårt. Det är vi som dödas, säger Valdez.

Sonen försvann

I Sinaloas huvudstad Culiacán känner alla någon som drabbats av det blodiga knarkkriget. För Ofelia Aguilar och Arturo Nieto tog livet en brutal vändning när sonen Pavel Valentín en dag inte kom hem från jobbet.

– Han försvann den 1 mars 2014 och vi har inte hört av honom sedan dess. Han fyller 34 år i år, säger Ofelia och håller upp ett porträtt med silverram.

Föräldrarna sitter i en skinnsoffa i vardagsrummet i det lilla huset på en dammig gata i utkanten av Culiacán. Arturo visar tidningsklipp om Sinaloas försvunna som han samlat i en pärm. Svartvita foton på mestadels unga män.

– Det finns massor av fall som vårt. Alla de här är försvunna, säger Arturo och sveper med pekfingret över tidningssidorna.

”En smärta som saknar namn”

Enligt officiella siffror rör det sig om över 1500 försvunna bara i Sinaloa. De anhöriga lämnas kvar med obesvarade frågor och öppnar sår. Än idag vet inte föräldrarna varför Pavel Valentín försvann. Ofelia kan inte hålla tillbaka tårarna.

– Tankarna snurrar dag och natt. Lever han? Har de dödat honom? Fryser min son? Det är en smärta som saknar namn.

Tror inte på lösning

När ”El Chapo” greps 8 januari i staden Los Mochis i norra Sinaloa kablades nyheten ut över världen som en stor framgång för den mexikanska regeringen – en triumf i kriget mot drogkartellerna. Men i Culiacán är det få som tror att gripandet innebär början på slutet för Sinaloakartellens inflytande.

– Sinaloakartellen är inte ”El Chapo” Guzmán, den är mycket mer komplex än så, säger Javier Valdez.

Trots att den mexikanska åklagarmyndigheten meddelat att 400 personer ska utredas för samröre med ”El Chapo”, tror han inte att staten kommer att gå till botten med de kopplingar till Sinaloakartellen som finns inom politiken och näringslivet. Banden är helt enkelt för starka.

– Det vore som om en skorpion skulle sticka sig själv, säger Javier Valdez.

Många bakom ”El Chapo”

Inte heller Ofelia och Arturo ser något slut på Sinaloakartellen och det drogrelaterade våldet.

– De kan gripa ”El Chapo”, men hur många finns inte bakom honom?, frågar sig Ofelia.

– Så länge det finns efterfrågan på droger kommer det finnas någon som är beredd att sälja, tillägger Arturo.