I talet, som kommissionens ordförande håller varje år inför EU-parlamentet, utlovade Jean-Claude Junker ”Ett snabbt och beslutsamt svar på flyktingkrisen”. EU-kommissionen föreslår en rad åtgärder som listas här. Juncker beskrev läget som akut och andra viktiga frågor, som EU:s haltande ekonomi och oroligheterna i Ukraina, hamnade helt i skymundan.
– Det viktigaste just nu är att visa humanitet och mänsklig värdighet. Miljontals europeer har flytt genom historien och nu är det vår tur att visa solidaritet igen, sade Juncker och exemplifierade med utvandringen till Nordamerika samt flykten från nazityskland och de sovjetiska aggressionerna mot Ungern och Tjeckoslovakien.
Tvingande flyktingkvoter
I sitt tal berättade Juncker som väntat att han och kommissionen vill att medlemsländerna på måndag kommer överens om kvoter för att fördela de 160.000 asylsökande som befinner sig i Italien, Grekland och Ungern. Ett tidigare förslag röstades ned i juni. Det förslaget handlade om 40.000 flyktingar – i dag har de blivit 120.000 fler.
– Jag hoppas verkligen att alla den här gången kommer att vara med. . . Vi talar om människor – inte om siffror. Vintern kommer. Vill vi verkligen se folk sova på järnvägsstationer och i kalla tält?, sade Juncker.
”Pekat finger”
Ordföranden berömde Turkiet, Jordanien och Libanon för deras insatser att ta emot miljontals flyktingar från det krigsdrabbade Syrien och riktade indirekt kritik mot flera EU-länder.
– Många medlemsstater har pekat finger mot varandra och mot Bryssel för att de gör fel alternativt för lite. Men att skylla på andra hjälper inte flyktingarna, det är bara ett bevis för att man inte klarar av att hantera situationen, sade Juncker och möttes av såväl applåder som protester i kammaren.
Motstånd
I talet förklarade Juncker att kommissionen vill skapa en permanent fördelningsmekanism som om det godkänns ska tvinga unionens medlemsländer att dela på ansvaret för den allt stridare strömmen av asylsökande. Planer som stött på starkt motstånd från bland annat Ungern, Slovakien, Tjeckien, Polen samt Storbritannien.
Böter för vägran
Även om Juncker inte berörde det direkt i sitt tal innhåller EU-kommissionens förslag även en punkt om hur unionen ska handskas med medlemsländer som vägrar vara med och dela ansvaret för flyktingmottagandet. Det land som saknar giltiga skäl att säga nej, som exempel ger kommissionen en naturkatastrof, ska betala ytterligare motsvarande 0.002 procent av sin bruttonationalprodukt till EU:s budget. Ett slags böter alltså, alternativt ett sätt att köpa sig fri.
”Säkra länder”
Förutom fördelningen av flyktingar talade Juncker också om att EU måste stärka sitt gränsskydd samt upprätta en lista över ”säkra länder” dit asylsökande utan tillräckliga skäl i princip ska kunna skickas tillbaka per automatik. På så sätt hoppas EU-kommissionen kunna få till en bättre hantering av de människor som verkligen är på flykt. Som säkra länder vill EU bland annat räkna de som förhandlar om medlemskap i unionen, exempelvis Turkiet samt Serbien och andra länder på västra Balkan. Vidare föreslår kommissionen att EU bör jobba hårdare för att få till politiska lösningar i Syrien och Libyen och ger ekonomisk hjälp till de hårt utsatta grannländerna.
Snabbare i jobb
Juncker uppmanade också medlemsländerna att göra det enklare för asylsökande att arbeta och skaffa sig en försörjning redan från dag ett. I dag har många länder lagstiftning som försvårar detta.
– Det Europa jag vill leva i illustreras av dem som nu välkomnar och hjälper flyktingar på järnvägsstationer och andra platser. Jag vill inte leva i ett Europa präglat av dem som inte vill hjälpa människor i nöd, avlutade Junkcer sitt tal om flyktingkrisen.