– Vi har en text att presentera, säger en medarbetare till den franske utrikesministern Laurent Fabius som leder förhandlingarna.

Förslaget ska översättas till FN:s sex officiella språk innan det läggs fram för de 195 länderna. Målet att ha ett förslag klart till klockan nio höll inte.

Globalt på riktigt

Det nya avtalsutkastet väntas läggas fram vi ett relativt kort möte. Därefter behöver delegationerna sannolikt några timmar för att gå igenom texten. Sedan sammankallas de till ett nytt, avslutande möte då avtalet är tänkt att bli antaget.

Lyckas miljöministrarna enas blir avtalet det första riktigt globala. I det nuvarande avtalet, Kyotoprotokollet, har bara ett 40-tal länder åtaganden. Det är enbart utvecklade länder, men inte alla. Till exempel omfattas inte USA och Australien.

Det nya avtalet är tänkt att gälla från 2020 och handlar framförallt om att sätta upp spelregler och driva på ländernas nationella klimatarbete.

Tidigare genombrott

Redan vid klimatmötet i Durban i Sydafrika 2011 kom världens länder överens om att ta fram frivilliga nationella klimatplaner och att i Paris 2015 bekräfta det nya klimatsamarbetet i ett avtal. Durban var ett stort genombrott. Året dessförinnan hade världens länder i mexikanska Cancun slutit upp kring målet att begränsa jordens uppvärmning till två grader.

Hittills har 185 länder lämnat in nationella klimatplaner till FN. De omfattar närmare 90 procent av världens klimatpåverkande utsläpp. Men även om alla klimatplaner genomförs så nås inte tvågradersmålet. Den samlade effekten bedöms bli en temperaturökning på 2,7 grader.