På söndag får väljarna rösta om den socialdemokratiskt ledda center-vänsterregeringen ska få fortsätta styra, eller om det blir ”Patriotiska koalitionen”, ledda av konservativa HDZ, som tar över makten.
Ekonomin, den höga arbetslösheten och unga välutbildade kroaters tendens att lämna landet har varit återkommande teman under valrörelsen, men rivalernas politik har uppfattats som likartad och i brist på tydliga vattendelare har flyktingkrisen seglat upp som ett slagträ under kampanjerna.
Vill skärpa gränserna
HDZ:s ledare, Tomislav Karamarko, har använt tumultet som uppstod under de första veckorna efter att Ungern stängt sin gräns till Serbien och flyktingarna började ta vägen över Kroatien, som ett bevis på regeringens oduglighet. Man borde ha varit bättre förberedd och kalabaliken har lett till att Kroatiens internationella rykte fått sig en rejäl smäll och att grannsämjan i området försämrats, menar han.
HDZ har själva förespråkat en strängare kontroll av gränserna, med hjälp av bland annat militären.
– Varför har våra grannländer gjort detta, men inte vi? De har kontroll över situationen, men här har situationen kontroll över oss, säger Tomislav Karamarko, som dock har varit noggrann med att Kroatien inte ska bygga ett gränsstängsel även om han kommer till makten.
Över 320.000 flyktingar har passerat landet sedan mitten av september. Enligt undersökningar är kroaterna nöjda med hur regeringen sköter flyktingmottagningen som nu blivit en rutin, men det skulle snabbt kunna ändras om man fick en uppfattning om att flyktingarna kommer stanna i Kroatien istället för att bara passera landet. HDZ menar att regeringens handlingsplan är så skör att det räcker med att Tyskland stänger sin gräns för att situationen åter ska kollapsa och Kroatien bli fast med alla de flyktingar som passerar Balkanrutten.
Skärpt ton
I valrörelsens ordväxling om flyktingkrisen har även premiärminister Zoran Milanović (SDP) skärpt den annars milda tonen.
– Vi kan stänga vår gräns snabbare än Tyskland sin, sa han i en tv-intervju tidigare i veckan.
Hans koalition, ”Kroatien växer”, har å sin sida gått hårt åt den politik som HDZ ägnat sig åt sedan 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien – patriotiska värderingar, nära band till katolska kyrkan och en retorik färgad av kriget. Enligt Milanović har partiet som ledde Kroatien i många år efter inbördeskriget nu spelat ut sin roll.
– Det bildades av kloka människor som verkade för ett självständigt Kroatien, men det är dags för dem att fråga sig själva varför de fortfarande existerar, säger han.
Milanović har tryckt på de framgångar hans regering uppnått under mandatperioden – landet har gått med i EU, man har fått bukt med korruptionen inom politiken och ekonomin har börjat växa, om än långsammare än i andra EU-länder.
Småpartier får inflytande
Stämmer opinionsmätningarna som antyder att valet blir det jämnaste någonsin kommer det inte avgöras av väljarna utan av de två konkurrenternas förmåga att kompromissa med Kroatiens många småpartier.
Bland dem finns flera som företräder olika minoritetsgrupper och specifika regioner, men även högerpopulistiska HDSSB, vars ledare Branimir Glavaš som avtjänat ett mångårigt fängelsestraff för krigsbrott, har hyllat Viktor Orbans flyktingpolitik. Partiet var det fjärde största i senaste valet och har i årets valrörelse använt sig av en armé av flaggbärande män i svarta uniformer vid sina sammankomster. Inför valet har båda koalitionerna förklarat att man inte har några planer på att liera sig med ”svartskjortorna”.
Även den tidigare presidenten Ivo Josipović nybildade Framåt Kroatien och det kristna partiet I familjens namn, som för två år sedan utnyttjade en sällan använd lag för att driva igenom ett grundlagsförbud mot samkönade äktenskap, ställer upp i valet, men de väntas inte få några platser i parlamentet.