1979 gick Sovjetunionens styrkor in i Afghanistan och det var starten på ett krig som varade i tio år. Unga oerfarna värnpliktiga stred och deras mammor slöt samman i sina regioner för att hjälpa dem. 

– Först tänkte man inte på att stoppa kriget utan mammorna slogs för att deras söner skulle få bättre utrustning och mer träning, säger Yulia Gradskova, docent i historia och forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola. 

“Mödrarnas kommitté” skapas 

1989 skapades människorättsorganisationen “Mödrarnas kommitté” som förenade alla regionala initiativ. Det var under Perestrojkan när åsiktsfrihet rådde i Sovjetunionen och organisationen fick stort gehör.

– Det var en tid av demokratisering och det fanns möjligheter att diskutera ämnen som man aldrig tidigare fick diskutera. Man kan säga att det var rätt tid för mammorna att bli aktiva och de blev stora sociala aktörer, förklarar Yulia Gradskova. 

Enligt henne bidrog “Mödrarnas kommitté” till att kriget fick ett slut i Afghanistan.

Första Tjetjenienkriget: ”Ekonomi istället för krig”

1994 gick Ryssland in i delrepubliken Tjetjenien som efter Sovjetunionens sammanbrott förklarat sig självständigt. Det första Tjetjenienkriget pågick i två år och slutade med vapenvila. 

– Här föddes det en ny generation av protesterande mammor. Det är svårt att säga om de påverkade kriget direkt, men de bidrog till diskussionen i samhället att alla var trötta på kriget och att man borde istället satsa på att fixa landets ekonomiska problem, säger Gradskova.

Andra Tjetjenienkriget – Putins första krig

Tre år senare blossade konflikten upp på nytt. Det blev starten på det andra Tjetjenienkriget som pågick till 2009 och var Putins första krig. 

– Här var kvinnorna mindre synliga. Ryssland var på väg att bli auktoritärt och det var mycket svårare att agera, säger Yulia Gradskova.