Vill man träffa Mussie Zerai i Rom, ska man bege sig till kvarteren kring stationen eller till Anagnina. Där ligger de nedgångna fastigheter som migranter har ockuperat i åratal och som ständigt tar emot nya invånare. Mussie Zerai besöker männen och kvinnorna han först talat med i telefon, när de bett om hjälp från en båt på Medelhavet.
– Jag kan få ett hundratal samtal på en dag. Jag tar reda på all viktig information och sedan kontaktar jag maltesisk eller italiensk kustbevakning, säger Mussie Zerai.
Välkänd bland flyktingar
Hans telefonnummer är väl känt i lägren i Libyen, där flyktingar och migranter hålls inspärrade under vidriga förhållanden i väntan på den farliga resan mot Italien. Mussie var en av de första att berätta för världen vilka övergrepp de utsätts för. Han kallades till möte med Hillary Clinton när hon var utrikesminister, han har vid flera tillfällen besökt EU och han och påve Franciskus, som också är nominerad till Fredpriset, har utbytt synpunkter om den pågående flyktingkatastrofen.
Mussie Zerais röst och kunskap betyder mycket, men hans resurser är små. Hans lilla organisation Habeshia fungerar som stöd för de flyende när de är framme i Italien. Han har också grundat ett call center för flyktingar som bemannas av frivilliga, Watch the Med.
Ljus i mörkret
– Jag är väl medveten om att mina möjligheter att hjälpa är begränsade. Men jag är ett ljus i mörkret för många migranter och det gör mig lycklig att träffa dem när de har kommit levande i land.
Mussie Zerai kom själv som flykting till Italien 1992. Där läste han teologi och prästvigdes. I dag är han huvudansvarig för eritreanska och etiopiska katoliker i Schweiz. Det är där SVT får tag på honom i telefon.
Hur känns det att bli nominerad till Nobels fredspris?
– Jag har försökt att göra allt som jag ska, precis som vanligt. Men det är klart att jag är lite spänd. Det är ju inte varje dag något sådant här händer, om det nu är sant att jag är kandidat till priset.
Drömmer om att erbjuda stipendier
Habeshia har bara sju fasta medarbetare. Resten är frivilliga som kommer och går. Organisationen har en sida på Facebook, men inget kontor, bara Mussies Zerais mobilnummer. Med så enkla medel har han bidragit till att rädda tusentals människor till livet. Han säger att fredspriset skulle vara en viktig uppmuntran och ett avgörande ekonomiskt tillskott.
– Min dröm är att kunna erbjuda stipendier till de unga flyktingar som kommer. Många av dem behöver först och främst gå i skola och jag skulle vilja hjälpa dem till högre utbildning. Helst i Afrika så att de kan förbättra både sin egen och sina länders framtid.