– Vi vet att vi inte är utländska agenter, att vi inte arbetar för någon utländsk stat utan bara för våra medborgares bästa, säger Ljudmila Aleksejeva, människorättsaktivist sedan 1960-talet, till Ekot.

Lagen som träder i kraft i Ryssland i dag innebär att alla politiska organisationer och människorättsgrupper, som helt eller delvis lever på pengar från utlandet, måste registrera sig som utländska agenter hos Rysslands justitieministerium.

– Det här är ytterligare ett sätt att begränsa inhemska organisationer och framför allt de som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter, de som är kritiska mot regimen, säger Lise Berg som är generalsekreterare för Amnesty i Sverige till SVT.

Ett sätt att skrämma oppositionen

Enligt Ljudmila Aleksejeva är benämningen ”utländsk agent”, för en rysktalande, i princip samma sak som spion eller förrädare och enligt kritiker är syftet med lagändringen att smutskasta och skrämma alla de som på något sätt hotar makten.

– Från ryska myndigheter så har man sagt rakt ut att det här handlar om att skydda Ryssland från utländska försök att influera den interna politiken. Så det är tydligt att det har blivit ökade restriktioner sedan Putin kom tillbaka, säger Lise Berg.

I våras antogs en lag i Ryssland som gör det möjligt att censurera vissa sajter på internet och i mitten på november skrev president Vladimir Putin på en lagändring som kraftigt vidgar begreppet fosterlandsförräderi. Enligt Human Rights Watch lever människorättsktivister i Ryssland ofta under hot och trakasserier.