Rom, världens vanligaste spritdryck, har fått ett uppsving i Sverige. Sedan 2009 har antalet sålda flaskor rom på Systembolaget ökat med 21 procent. Sortimentet har växt under de senaste åren, och om svensken får välja är den mörka romen som gäller. Förra året inhandlades 1.068.116 flaskor – 34 procent fler än för fem år sedan.
Men den populära dryckens väg till spritskåpet har en mörk baksida, som tar sin början långt ifrån Systembolagets hyllor.
På Nicaraguas sockerrörsfält är det är över 30 grader varmt, arbetarna skördar i ett ursinnigt tempo. Manuel Antonio högg socker i nästan 20 år, socker som blir världens kanske bästa rom. Nu är han dödsdömd.
Dör – efter 20 år på fältet
Korrespondenternas Bengt Norborg och Kristjan Sigurjónsson träffar Manuel i staden Chichigalpa i Nicaragua. Manuel Antonio har kronisk njursvikt, som tusentals andra. Och hans magra kropp är på väg att ge upp.
– Jag fick sparken, på grund av sjukdomen. Jag har papper på att jag har blivit sjuk i jobbet, men jag har inte fått någon ersättning. Det är inte rättvist mot familjen, säger han.
På drygt tio år har omkring 25.000 människor tynat bort i Nicaragua och i El Salvador. Deras njurar har slutat fungera, utan att man helt säkert vet varför. Manuel Antonios fru Laura Antonia Dolmos sköter om honom dygnet runt. Han behöver hjälp med nästan allt.
– Jag är hemma och hjälper honom på toa, att tvätta sig. Han sover inte på nätterna och har svår huvudvärk. Det är hemskt att se honom lida, han blir förtvivlad och han kvävs. Ibland blir även jag förtvivlad, säger hon.
Uttorkning orsaken?
Arbetarna säger att de blir sjuka av bekämpningsmedlen som används på fälten. De anklagar romtillverkaren, den mäktiga Pellas-gruppen, för epidemin. Men företaget tror på amerikansk forskning som pekar på det hårda arbetet i sig, att för lite vätska och upprepade uttorkningar gör att njurarna till sist inte orkar längre.
– Om bara företaget gav mig rejält med pengar så kunde jag resa till ett annat land och byta ut mina njurar, jag kunde bli botad. Men sockerbruket säger nej. Det finns inga sjuka, säger de. Bolaget är mäktigt och det är inte vi, säger Manuel Antonio.
Hans döttrar har fått ge upp sin utbildning, eftersom pappan varit sjuk i över tio år och knappt kan försörja dem på sin magra pension på en tusenlapp i månaden.
– Det blev inga universitetsstudier, även om vi ville. Pengarna räckte inte och vi kan inte förvänta oss mer av honom, säger dottern Eveling Yesenia García.
Inga skadestånd ännu
Vad som orsakar njursvikten är inte bevisat ännu. Aktivisterna i De kroniskt njursjukas förening kräver skadestånd, men varken företaget eller regeringen har agerat mer än med småsummor.
– Vi har talat med regeringen, men de säger ”visst, vi tar det på allvar, vi ska göra det och det...” men inget händer. Dessutom: de kan inget göra mot dom privata företagen för då investerar de inte och det skulle skrämma bort företagen härifrån, säger Carmen Ríos från föreningen.
I stort sett alla män i Manuel Antonio Garcías släkt jobbar på sockerrörsfälten, så många andra jobb finns det inte här. Flera av de äldre männen har symptom på njursvikt. Även Manuel Antonios unga svärsöner sliter där ute.
– Jag tackar gud för att min man inte har blivit sjuk, säger Karla Ivania García, men det är logiskt att det bryter ut.
Missa inte Korrespondenterna ikväll 20.00 i SVT2. Diskutera på twitter #korrespondenterna och facebook.com/korrespondenterna.