De senaste årens utredningar om krigsförbrytelser har utretts av den svenska krigsbrottskommissionen som inrättades 2008 och som fått allt mer att göra då anmälningarna om misstänka krigsförbrytelser och folkrättsbrott ökat stadigt de senaste åren.
Förra året anmäldes 63 misstänkta krigsbrott mot 40 under 2015 och ännu färre under föregående år. Bara i år har 13 anmälningar kommit in och förnärvarande utreder kommissionen 45 ärenden.
En av förklaringarna är den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige från olika krigszoner, där Syrien sticker ut. En tredjedel av alla anmälningar under 2016 avser händelser i Syrien där kriget är inne på sitt sjätte år.
En annan förklaring till ökningen är att allt fler känner till kommissionens arbete och vänder sig dit om de själva har blivit utsatta för krigsförbrytelser i hemlandet.
Nya arbetssätt
Kriget i Syrien och strömmen av flyktingar som söker sig till Sverige och Europa har även lett till nya arbetssätt hos polisen och åklagarmyndigheten.
– Vi arbetar tillsammans med krigsbrottskommissionen och dokumenterar uppgifter i ett tidigare skede, det gäller bland annat kriget i Syrien där vi vet att väldigt många folkrättsbrott begåtts, säger Reena Devgun som är kammaråklagare med specialistkompetens när det gäller folkrätts- och krigsbrott.
Samlar in bevis
Hon berättar att man samlar in bevisning av överträdelser mot internationell rätt där man ännu inte identifierat någon misstänkt i Sverige men där de insamlade uppgifterna kan komma till användning i framtida utredningar.
– Med anledning av den stora flyktingströmmen så har vi sett att det finns väldigt många personer som kan vara målsäganden eller vittnen till allvarliga brott och krigsförbrytelser och vi har dragit lärdomar av tidigare utredningar att det inte alltid är så bra att höra personer långt efter konflikten, säger Reena Devgun.
Hur uppgifterna samlas in och dokumentera vill hon inte gå in på i detalj men säger att det bland annat handlar om att bygga upp bevisning om mer strukturella övergrepp.
– När det gäller övergrepp från regimsidan i något krig eller konflikt så är de mer svårutredda. Det är inte alltid dokumenterade på bild eller film och det kan handla om personer högt upp i befälskedjan och för att komma vidare i de utredningarna så måste man bygga upp en strukturell bevisning.
Samarbete i Europa
Inom EU så jobbar Eurojust, som är ett samarbetsorgan för brottsbekämpande myndigheter inom EU, med krigsförbrytelser i sitt nätverk Genocide network. Det består av åklagare och poliser med specialistkompetens på folkrätts- och krigsförbrytelseområdet som kan utväxla information om vad som sker i de olika EU-länderna.
– Samarbetet gör att vi snabbare kan identifiera misstänkta gärningsmän inom EU och det gör att man inte lika lätt kan gömma sig i Europa om man är en misstänkt krigsförbrytare, säger Reena Devgun.