Det finns andra möjligheter, men ingen är lika bra, enligt experter som SVT Nyheter talat med.

– Om FN:s säkerhetsråd skapar en domstol så är alla stater som är medlemmar i FN skyldiga att samarbeta med den, säger Mark Klamberg, docent i folkrätt vid Uppsala universitet.

Bland annat Malaysia, Nederländerna, Belgien och Australien vill att FN inrättar en specialdomstol om flygplanskatastrofen i östra Ukraina.

I onsdags när säkerhetsrådet röstade om ett sådant förslag stoppade Ryssland med sitt veto det från att gå igenom. Det här gör att de länder som vill ha en internationell domstol om MH17 har hamnat i en knepig sits.

Annan domstol tandlös

Ett alternativ skulle kunna vara att de stater som är intresserade skapar en domstol i alla fall, utan säkerhetsrådets stöd. Men en sådan domstol skulle bara vara tvingande för de stater som erkänner domstolen.

Jann Kleffner, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan, befarar att en sådan domstol skulle bli tandlös i fallet med MH17 eftersom Ryssland troligen inte skulle samarbeta.

– Om man till exempel skulle be Ryssland att tillhandahålla satellitbilder och annat så skulle Ryssland kunna säga nej, säger Jann Kleffner.

Den internationella brottsdomstolen i Haag (ICC) är inte heller något bra alternativ. Varken Ukraina eller Ryssland är anslutna till Romfördraget som ICC grundas på. ICC kan också bara ta upp brott som klassas som folkmord, brott mot mänsligheten eller krigsbrott.

Svårt hävda krigsbrott

Ledande västländer och Ukraina är ju övertygade om att det finns tilltäckliga bevis för att det var proryska separatister som sköt ner planet. Detta förnekas av både Ryssland och separatisterna.

Man skulle kanske kunna tro att krigsbrott ligger närmast till hands i det här fallet. De som dog ombord på MH17 var ju civila. Men Mark Klamberg menar att det blir svårt att hävda krigsbrott.

– Ingen hävdar att rebellerna skjutit ned planet med vilja utan att det skedde av misstag. Då går det inte att åtala för krigsbrott.

Ett alternativ är också pröva skuldfrågan i en vanlig, inhemsk domstol. I en del EU-länder är det dessutom tillåtet att genomföra rättegångar utan att den misstänkte närvarar – så kallad ”trial in absentia”. Men inte heller en sådan process skulle vara effektiv eftersom andra stater – återigen – inte är skyldiga att samarbeta och lämna ut bevismaterial.

”Involvera Ryssland”

Ukraina verkar hur som helst inte gett upp hoppet om att få igenom en resolution i säkerhetsrådet. I en intervju med nyhetsbyrån AP säger Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin att landet kommer försöka igen om två månader när den slutgiltiga rapporten från den internationella utredningen är klar.

Men om Ukraina ska lyckas krävs att Ryssland på något sätt förmås att ändra uppfattning.

– Ryssland har uttryckt oro för att man inte har blivit involverad i utredningen. Om man vill få Ryssland att ändra sig skulle en möjlighet kunna vara att göra just det. Å andra sidan har de stater som inte involverat Ryssland gjort det av en anledning, att de misstänker att Ryssland har något att dölja. Frågan är hur långt staterna är beredda att gå för att kompromissa med Ryssland, säger Jann Kleffner.