Eldflammor, skottlossning och skrik spreds under natten till torsdag mexikansk tid från fängelset Topo Chico i Mexikos tredje största stad Monterrey.

I gryningen hade hundratals anhöriga samlats utanför fängelsets murar för att kräva besked från delstatsmyndigheterna om vad som hänt med deras fängslade släktingar.

”Ingen vill ge oss information”

– Vi såg röken, vi såg branden, vi hörde skotten, allt. Vi har varit här sedan midnatt och ingen vill ge oss information, sa en uppriven kvinna till mexikansk media.

Den upprörda folkmassan lyckades nästan forcera grindarna och ta sig in på fängelseområdet men motades till slut bort av kravallpolis.

Började som sammandrabbning mellan gäng

Enligt guvernören i delstaten Nuevo León ska upploppet på Topo Chico ha börjat som en sammandrabbning mellan två rivaliserande gäng inne på fängelset. Ett lager med livsmedel sattes i brand och tumult utbröt. När röken väl hade lagt sig kunde myndigheterna räkna till 52 döda och tolv skadade, varav fem allvarligt.

I februari 2012 dödades 44 fångar vid en liknande incident i ett annat fängelse i delstaten Nuevo León. Den gången skyllde myndigheterna på medlemmar i knarkkartellen Los Zetas. Men det finns strukturella orsaker till att fängelsetragedierna upprepas i Latinamerika.

Fångarna utövar självstyre

Experter ser de återkommande upploppen som ett resultat av att fängelserna är fyllda långt över den tilltänkta kapaciteten och att personalen har undermåliga resurser till sitt förfogande. Därför har fångvaktarna ofta dålig kontroll över situationen. Fångarna kan införa sina egna lagar och konflikter från den kriminella världen lever vidare även innanför fängelsernas murar.

Så sent som 2013 varnade den mexikanska människorättskommissionen för situationen i landets fängelser och hävdade i en rapport att fångarna utövade någon form av självstyre i 65 av Mexikos 101 fängelser.