Detta kan vara svårt att föreställa sig för dem som uppfattat buddismen som en tolerant religion. Den bilden har understrukits av landets mest kända personlighet, oppositionspolitikern och fredspristagaren Aung San Suu Kyi. Hon säger att buddismens ideal – tolerans och godhet – kan tjäna som rättesnören för burmeserna under övergången från diktatur till demokrati.
Men frågan är hur det egentligen står till med toleransen.
Majoritetsbefolkningen, de egentliga burmeserna, utgör 70 procent av befolkningen. Resten utgörs av olika minoritetsfolk som i decennier ansett sig diskriminerade.
Utstötta muslimer
Värst är situationen för den folkgrupp som kallas rohingya. De är muslimer, vilket inte ses med blida ögon. Sedan länge betraktas de som oönskade främlingar och förvägras medborgarskap i Burma.
– Det finns en utbredd antimuslimsk rasism i Burma, säger Maung Zarni, burmesisk människorättsexpert som nyligen gästade Sverige.
Rohingya lever i den västliga delstaten Rakhine. I området har det funnits muslimer sedan 1400-talet, men antalet var begränsat fram till den brittiska erövringen av Burma på 1800-talet.
Förrädarstämpel
Britterna uppmuntrade invandring av muslimska lantarbetare från angränsande Bengalen, dagens Bangladesh, till Rakhine. Invandringen uppfattades snart som ett hot av den buddistiska befolkningen.
Under andra världskriget, när japanerna erövrade Burma, ställde sig de burmesiska nationalistiska politikerna på Japans sida – men rohingya ställde lojalt upp på britternas sida.
Vissa element bland rohingya gjorde inte saken bättre när de efter kriget organiserade en separatiströrelse. Förrädarstämpeln etsade sig fast och sedan länge saknar de formellt medborgarskap i landet.
Vägras rösträtt
De har upprepade gånger utsatts för våldsamma attacker och som ett resultat har hundratusentals rohingya drivits ut ur eller flytt från Burma sedan 1978. Omkring en miljon lever kvar, men ungefär 100 000 av dessa lever i flyktingläger.
I dagsläget är det högst oklart om de kommer att få rösta i höstens val. Ett beslut i parlamentet såg nyligen ut att ge dem rösträtt, men efter omfattande protester av extremistiska buddistiska munkar upphävde regeringen beslutet.
Zarni är mycket kritisk till Aung San Suu Kyi. Hon har ännu inte tagit avstånd från förföljelsen av rohingya, troligen för att inte riskera att tappa röster i höstens val, enligt honom.
– Hon måste ta hänsyn till buddisternas rädsla för muslimer. Vi burmeser styrs inte längre av vare sig buddistisk medkänsla eller västliga värden. Det är en dyster och tragisk situation, säger Zarni.