Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen vill nu rusta Östeuropa för vad man ser som ett ökat hot från Ryssland. Foto: TT

Nato-chefen: Vi öppnar nya militärbaser i öst mot Putin

Uppdaterad
Publicerad

Nato ska öppna nya militärbaser i Östeuropa för att möta vad man ser som ett ökat hot från Ryssland. Syftet är bland annat att skydda de baltiska staterna.

Frågan är nu hur Ryssland reagerar när baserna kommer. Troligen kommer man att reagera kraftfullt.

Ur rysk synvinkel kan detta ses som ytterligare ett hot från väst och det kan resultera i att också Putin drar samman trupper nära västgränsen. I så fall är risken stor att upprustningen inom kort är i full gång i Europa.

Krimkonflikten

Ny rysk militär hållning

Det är tidningenThe Guardian som avslöjar planetrna. Det handlar om att möta en ny rysk militär hållning i Europa, enligt den avgående Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen.

Detta är efterdyningarna av Krimkrisen. När Ryssland hur enkelt som helst kunde annektera ett annat lands territorium bröt man mot en fredsordning som funnits i Europa i över femtio år.

Annekteringen av Krim började med att ukrainska demonstranter bidrog till att den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes sedan han flytt.

Denna konflikt hade i sin tur att göra med att Janukovytj plötsligt vägrade gå med på att Ukraina skulle söka ett nära samarbete med EU.

Framstöt österut

Väst skulle då ur rysk synvinkel göra en framstöt österut och alliera ett land som Ryssland ansåg tillhörde dess intressesfär.

Nu kommer alltså ännu en reaktion från Nato. Anders Fogh Rasmussen säger att Nato-toppmötet i Cardiff nästa vecka ska godkänna nya utposteringar vid de ryska gränserna. Det finns olika uppfattningar om detta men Fogh Rasmussen menar att ett beslut kommer.

Dessutom skisserade han åtgärder för att stärka Ukrainas säkerhet. Det handlar om att modernisera landets armé och hjälpa landet att tackla hotet från öst.

Oroliga för Ryssland

Rasmussen beskriver det som att en ny säkerhetssituation uppstått i Europa sedan Ryssland i våras annekterade Krim – vilket skedde utan att Nato eller någon annan som stödde Ukraina moraliskt kunde ingripa.

Nato har redan en sorts snabb insatsstyrka som ska kunna reagera på oväntade situationer. Utbyggnaden av baserna i östra Europa är en vidareutveckling av detta.

Det är Polen och de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen som framförallt är oroliga för Ryssland. I Estland och Lettland är en stor del av befolkningen rysktalande.

Den nya ”Putindoktrinen” tycks handla om att Ryssland anser sig ha ett ”ansvar” för ryssättade i alla länder. Frågan är om detta ”ansvar” även gäller till exempel de baltiska staterna.

Provocera Ryssland?

Men Frankrike, Italien och Spanien är än så länge tveksamma till förslaget om baser medan USA och Storbritannien klart är för. Tyskland är också försiktigt – man menar att detta kan provocera Ryssland.

Men Cardiff-toppmötet kommer trots detta att fatta ett beslut om baser, säger Nato-källor till The Guardian. Däremot kommer man att undvika att kalla baserna ”permanenta”.

Det enda Nato-högkvarteret i Natos östra del är i dag i polska Szcecin. Det är troligt att Szcecin kommer att bli ett nav för de nya baserna.

Nato togs på sängen när Ryssland annekterade Krim. De nya styrkorna ska vara insatsberedda med några timmars varsel. Samtidigt är frågan vad de skulle göra – eftersom läget i vårens Krimkris var att USA och president Barack Obama tydligt sade ifrån att krigshandlingar inte skulle ske på grund av Rysslands agerande.

Känsligt för Ryssland

Frågan om dessa baser är oerhört känslig för Ryssland. Ur rysk synvinkel kommer man att känna sig inringad och hotad.

Efter kalla krigets slut gick ju en rad före detta sovjetallierade över till Nato. Det var ett beslut som den ryska militären egentligen aldrig har accepterat. Det innebar att den forne fienden Nato förflyttade sin intressesfär allt närmare det ryska kärnområdet, som sett de östeuropeiska allierade som ett slags buffertzon.

Genom EU:s planer på att Ukraina skulle närma sig EU förstärktes denna ryska rädsla för att väst kryper allt närmare.

Ukraina har ”adopterats”

Vad som nu kan ske är att inte bara EU utan också Nato ”adopterar” Ukraina. Landet är inte medlem i någon av organisationerna – och bland förutsättningarna för att det ska bli fred i östra Ukraina finns också ryska krav på garantier att Ukraina inte blir EU- eller Nato-medlem.

Under alla omständigheter är Ukraina nu så fast förankrat i EU:s och Natos medvetande att man kan säga att organisationerna har tagit över ett mycket tungt ansvar för landet. Det är en utveckling som skett under drygt ett halvår och som kan sägas ha ändrat Natos och EU:s inriktning.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet