Anhöriga till några som dödades i massakern i Srebrenica tar emot domslutet om Nederländernas ansvar för 300 av dödsfallen. Foto: TT.

Nederländerna ansvarigt för dödsfall i Srebrenica

Uppdaterad
Publicerad

Nederländerna är, enligt ett holländskt domslut, ansvarigt för fler än 300 av dödsfallen bland bosniska muslimer under Bosnienkriget 1995.

Enligt domslutet misslyckade fredsbevarande styrkor från Nederländerna att skydda bosniska muslimer när Srebrenica togs över, skriver BBC.

Massakern i Srebrenica räknas som den värsta i Europa efter andra världskriget och nära 8.000 personer avrättades.

FN förklarade Srebrenica som en fredad zon för civila 1993. Men när staden föll 1995 försökte tusentals muslimska bosnier ta sig till FN:s bas utanför staden. De nederländska soldaterna förklarade dock att de skulle vara säkra och de lämnades över till den Bosnien-serbiska armen.

Rättsprocessen drogs igång av anhöriga till de som dödats i massakern och domslutet innebär att Nederländerna måste ta ett visst ansvar för det som skedde.

Kompensation till anhöriga

Enligt domstolen gjorde inte de nederländska fredsbevarande styrkorna tillräckligt mycket för att skydda 300 av de bosniska muslimerna.

Den nederländska staten måste nu betala ut en kompensation till anhöriga till 300 av offren.

Folkmordet i Srebrenica

  • Srebrenica i nordöstra Bosnien Hercegovina, en bosnienmuslimsk enklav, intogs den 11 juli 1995 av den bosnienserbiska armén under ledning av överbefälhavaren Ratko Mladic.
  • Franskledda FN-truppen UNPROFOR hade lovat att skydda staden. Men enbart 400 nederländska soldater fanns på plats.
  • Medan kvinnor och barn bussades ut ur området fördes män och äldre pojkar undan av angriparna.
  • Från den 11 juli och framåt avrättades tusentals män och pojkar runt Srebrenica och begravdes i massgravar.
  •  Myndigheternas lista över saknade eller dödade innehåller 8 372 namn. Drygt 6 500 dödade har identifierats med hjälp av dna från kroppsdelar. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.