Om den föreslagna grundlagsändringen godkänns skulle det innebära ett kraftigt utökande av presidentens befogenheter. Bedömare har beskrivit det som den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923.
Frilansjournalisten Tomas Thorén, som bevakar omröstningen för SVT Nyheter, säger att det märks av.
– Absolut, det är en fråga som delar Turkiet mitt i tu överallt i samhället. På arbetsplatser på cafeér och överallt märks spänningar, säger han.
Om grundlagen ändras kan Erdogan ställa upp i ytterligare två val, vilket innebär att han kan sitta kvar till 2029 om han vinner 2019 och 2024.
Erdogan var självsäker när han lade sin röst i en skola i Istanbul.
– Om Gud vill kommer vårt folk i kväll att vandra in i framtiden genom att ha fattat det väntade beslutet, sade han i vallokalen.
LÄS MER: Så tycker turkarna om att stärka presidentens makt
Anhängare till en förändring hävdar att det kommer att leda till stabilitet i Turkiet, medan motståndarna tror att det skulle göra presidenten enväldig.
Folket röstar under undantagstillstånd
Folkomröstningen hålls under det undantagstillstånd som infördes efter kuppförsöket i somras. Sedan dess har det skett en enorm utrensning inom offentlig förvaltning, polis, militär, rättsväsende, skolor och universitet och bland medieorganisationer.
– Kanske inte för gemene man men journalister märker av undantagstillståndet – man blir stoppad på gatorna, det är en mer tryckt stämning, säger Tomas Thorén.
Turkiet har också drabbats av flera dåd som utförts av terrorrörelsen IS samtidigt som PKK fortsatt att genomföra attacker efter de kollapsade fredssamtalen 2015.
LÄS MER: Analys: EU den perfekta slagpåsen för Erdogan
Runt 55 miljoner av Turkiets runt 80 miljoner invånare är röstberättigade. De första av landets 167 140 vallokaler öppnar klockan sex svensk tid och stänger klockan 16 svensk tid. Turkar bosatta utomlands har redan lagt sina röster.
Väntas bli jämnt – trots ensidig valkampanj
– Enligt de flesta opinionsundersökningar väntas det bli väldigt jämnt, men man har tidigare missat stora trender, säger Tomas Thorén, och tillägger att valkampanjen inför omröstningen inte varit jämn, däremot.
– Ja-sidan hade ett stort övertag i landets medier. De hade enorma affischer och bilder på presidenten överallt, det var inte en jämn valkampanj. Men trots det ser det ut som att Erdogan har svårt att få med sig en majoritet, säger Thorén.