Tända ljus och blommor utanför den belgiska ambassaden i Stockholm. Foto: TT

Nu börjar terrorrättegången i Bryssel

Uppdaterad
Publicerad

Sju personer misstänkta för terrorbrott ställs i dag inför en domstol i Bryssel. Ytterligare nio personer är misstänkta för delaktighet, men dem har polisen ännu inte gripit. Den så kallade Verviers-cellen har enligt åklagarsidan styrts av Abdelhamdid Abaaoud, en nyckelperson i terrorattentaten i Paris och Bryssel.

Polisen slog till mot Vervierscellen på kvällen den 15 januari 2015. Efter en eldstrid, i vilken två av de misstänkta terroristerna dödades, påträffade polisen sprängämnen, automatvapen, polisuniformer och falska polislegitimationer i lägenheten på Rue de La Colline i staden Verviers vid gränsen mot Tyskland.

Planerade attack mot polisstation

Enligt åklagarna planerade medlemmarna i Vervierscellen att, förklädda till poliser, ta sig in på en polisstation i Bryssel, döda poliser och kidnappa en hög polischef. Åklagarna hävdar att cellen fick instruktioner från Abdelhamid Abaaoud, den 28-årige belgare som tros ha lett Parisattentaten ett knappt år senare, ett attentat som krävde 130 människoliv den 13 november 2015.

Nyckelperson bakom flera dåd

Abdelhamid Abaaoud, tre gånger dömd för stöld och våldsbrott, är uppvuxen i Brysselstatdsdelen Molenbeek. 2013 reste Abaaoud till terrorgruppen islamiska Staten (IS) i Syrien. Enligt poliskällor ska Abaaoud ha varit mentor och instruktör för européer från fransktalande länder som rest till Syrien för att slåss för terrorgruppen. 

Abaaoud ska enligt polisens telefonavlyssning ha instruerat och hjälpt den man som dödade fyra personer vid det judiska muséet i Bryssel i januari 2014, liksom också den man som försökte skjuta ihjäl passagerare på ett snabbtåg mellan Belgien och Frankrike i augusti 2015, men som övermannades av resenärer på tåget.

Starka kopplingar

Abaaoud identifierades som en av terroristerna bakom Parisattentaten i november och den 18 november dödades han när polisen försökte gripa honom i Paris-stadsdelen St. Denis. Men trots att han alltså var död när flygplatsen och tunnelbanan i Bryssel attackerades den 22 mars i år, hade han starka kopplingar också till männen bakom de attentaten.

Salah Abdeslam, den ende överlevande av attentatsmännen från Paris, har växt upp med Abaaoud i Molenbeek. Abdeslam var, precis som Abaaoud, kriminell innan han blev en terrorist för islamiska Staten under inflytande från just Abaaoud. Och Abdeslam är sedan barnsben nära vän med Mohamed Abrini.

Abrini är i dag den ende överlevande från attentatet mot Bryssels flygplats den 22 januari. Både Abdelsam och Abrini har åkt på så kallade jihadistresor till Syrien. Abrini och Abdeslam har också fångats tillsammans  på en övervakningskamera från en bensinstation två dagar före Parisattenaten.

Flertal terrorceller

Enligt tidningen New York Times, som kommit över hemliga spaningsrapporter och förhörsprotokoll från franska säkerhetspolisen, så har Islamiska Staten ett flertal terrorceller i framför allt Västeuropa. Och Abaaoud har, enligt samma källor, varit en koordinator mellan cellerna. Säkerhetspolisen i Västeuropa har genom spaning och gripanden lyckats stoppa flera planerade terrordåd. Men enligt New York Times har Islamiska staten lärt av tidigare misstag och blivit allt skickligare på att undgå upptäckt.

Terrorcellerna använder numera krypteringsnycklar när de kommunicerar via Internet, engångstelefoner när de ringer och de har också blivit allt bättre på att tillverka effektiva sprängmedel av till synes oförargliga råvaror som nagellack och blekningsmedel.

Hämnd och splittring

Ett motiv bakom terrorattackerna är att hämnas på länder som deltar i USA-alliansens flyganfall mot Islamista staten i Syrien och Irak. Men framför allt hoppas Islamiska Staten på allt starkare antimuslimska stämningar i Europa efter terrordåd som de i Paris och Bryssel.

Och med en ökad fientlighet mot muslimer räknar IS med att allt fler unga män som Abaaoud och Abdeslam, uppvuxna i förorter med kriminalitet och sociala problem, ska söka sig till terrorsekten.                    

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.