Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och en tv-skärm som visar bilder från när Nordkorea testade nya robotar. Bilden till höger är från 4 maj 2019. Foto: Ahn Young-joon/AP

Ny rapport: Ökning av kärnvapen i Nordkorea – under fredssamtal med USA

Uppdaterad
Publicerad

Samtidigt som fredssamtalen med USA pågått, tros Nordkorea ha utökat sin kärnvapenarsenal kraftigt. Det visar nya uppgifter från fredsforskningsinstitutet Sipri. Även Pakistan, Kina, Indien och Israel har ökat antalet kärnstridsspetsar det senaste året.

Den slutna diktaturen Nordkorea har sannolikt rustat sina kärnvapenstyrkor kraftigt det senaste året.

I januari 2019 hade Nordkorea 20 till 30 kärnstridsspetsar. Det är en ökning med 10 till 20 stycken sedan i januari 2018. Men uppgifterna är knapphändiga.

– Ärligt talat så råder det stor osäkerhet när det gäller vår uppskattning av Nordkoreas potentiella kärnvapenförmåga. Och det beror främst på att Nordkorea inte är öppet med sin förmåga, säger Shannon Kile som är en av världens ledande experter på Nordkoreas kärnvapenprogram och arbetar på Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet Sipri.

Invånarna i Sydkoreas huvudstad Seoul kunde se på tv när Nordkorea testade nya robotar den 4 maj 2019. Foto: AP/Ahn Young-Joon

Kile betonar att Sipris uppskattning är i underkant. Även brittiska International Institute for Strategic Studies (IISS) och Federation or American Scientists (FAS) gör bedömningen att Nordkorea rustat sina kärnvapenstyrkor samtidigt som nedrustningssamtal med USA pågått.

Men det är inte bevis för att Nordkorea faktiskt har kärnvapen, betonar Shannon Kile.

– För närvarande har vi inga offentligt tillgängliga bevis för att Nordkorea ens har tagit fram ett operativt kärnvapen. Men de har utfört sex kärnvapensprängningar sedan 2006, den senaste år 2017. Så jag menar att det finns all anledning att tro att de har kunnat ta fram kärnvapen, säger han.

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump när de möttes i Singapore den 12 juni 2018 för första toppmötet hittills mellan länderna. Foto: AP Photo/Susan Walsh

Fiaskosamtal

USA:s president Donald Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har haft två toppmöten sedan sommaren 2018. Det senaste, i Vietnam i februari 2019, slutade i fiasko. Det avbröts i förtid och Donald Trump åkte hem.

– För tillfället är det så många meningsskiljaktigheter mellan Washington och Pyongyang angående i vilken ordning man ska börja och vad de skulle kunna leda till. Det tycks inte vara något som kommer att ske inom den närmaste framtiden.

Är du förvånad över denna ökning av kärnstridsspetsar?

– Uppriktigt sagt har nordkoreanerna betonat kärnvapnens centrala roll i sina nationella säkerhetsstrategier. Vi vet att de har ökat sin materiella produktionsförmåga, säger Shannon Kile.

Källa: Sipri juni 2019 Foto: SVT Design

Allt färre kärnvapen

Men om man jämför Nordkorea med övriga kärnvapenstater är Nordkorea knappast en jätte.

De nio kärnvapenstaterna har 13 865 kärnvapenstridsspetsar, enligt Sipri (januari 2019). Det kan jämföras med omkring 14 465 ett år tidigare. Det är 600 färre stridsspetsar på ett år i världen.

Det innebär att trenden fortsätter med allt färre kärnvapen efter kalla kriget.

Nedrustningsavtal

Det är Ryssland och USA som begränsar antalet stridsspetsar tack vare nedrustningsavtal som New Start. Samtidigt satsar de enorma summor på att modernisera sina arsenaler.

De har 93 procent av världens kärnvapen och utvecklar nya och modernare vapen när de gamla vapnen från kalla kriget fasas ut.

– Det gäller över hela linjen både i Ryssland och USA. I USA inleddes en ambitiös modernisering av programmet av Obama-administrationen. Den senaste kostnadsberäkningen uppgår till cirka 494 miljarder dollar under de kommande tio åren och troligtvis någonstans mellan 1,2 och 1,7 biljoner dollar under systemens livstid.

– Ryssland har ett liknande men något mindre ambitiöst program i gång.

Mindre ambitiöst?

– När det gäller omfattningen – ja, väldigt mycket mindre. Båda länderna moderniserar sin kärnvapenkapacitet på ett väldigt genomgripande sätt, säger Shannon Kile.

Pakistan visar upp sin senaste kärnvapenrobot Shaheen III. Stridsspetsen är mer än tre gånger så kraftig som Hiroshimabomben. Foto: AP/Anjum Naveed

Fler kärnvapen i Asien och Mellanöstern

Det är kärnvapenstaterna i Asien och Mellanöstern som utökar antalet stridsspetsar.

Pakistan hade 150 till 160 kärnvapen i januari 2019. Det är en ökning med 10 till 20 stridsspetsar på ett år.

Pakistanskt stridsflyg har kapacitet för atombomber och på marken finns kryssningsrobotar. Det finns även kärnvapen på fartyg och i ubåtar.

– Pakistan har varit inblandat i omfattande konflikter de senaste 50 åren. Och att kärnvapen nu blir en faktor i en redan spänd situation i Sydasien måste betraktas som bekymmersamt, säger Kile.

Indien visar upp den senaste kärnvapenroboten Agni 5. Den blir operativ 2020 och räckvidden är mer än 520 mil, enligt Sipri. Foto: AP/Manish Swarup

Kärnvapentriad

Indien har en så kallad kärnvapentriad, som USA och Ryssland. Det innebär kärnvapen på marken, i luften och till havs. Indien har 130 till 140 stridsspetsar.

Enligt Sipri överväger landet en ny kärnvapenpolicy. Förut var det otänkbart att anfalla först.

– Vi håller på att se vissa förändringar från Indiens sida. Till exempel att man rör sig bort från principen om att inte vara den som använder kärnvapen först. Det finns anledning att oroa sig för ökad instabilitet kring kärnvapen om det uppstår en kris eller en väpnad konflikt i regionen, säger Shannon Kile.

Israels ubåtar av Dolphin-klass tros ha förmåga att bära kärnvapenrobotar. Foto: AP/Philipp Guelland

Israel

I Mellanöstern har Israel sannolikt utökat sin kärnvapenarsenal med upp till 10 kärnvapen mellan januari 2018 och januari 2019. Bedömningen är att landet har 80 till 90 stridsspetsar. Stridsflygplan och ubåtar tros ha förmåga att bära kärnvapen. Landet har sannolikt även markbaserade kärnvapenrobotar, uppger Sipri.

Israel har inte bekräftat att de har kärnvapen. De har dessutom dementerat att ubåtarna har kapacitet för kärnvapen.

Kinas strategiska atomubåtar har kapacitet för robotar som kan nå över 700 mil. Stridspetsarna är upp till 20 gånger kraftigare än Hiroshimabomben. Foto: AP/Andy Wong

Multipla stridsspetsar

Kina har ökat antalet stridsspetsar till 290. Det innebär att de har nästan lika många som Frankrike. Kina utvecklar även robotar som kan ha flera stridsspetsar och som kan nå olika mål. Det är en långsam rustningsprocess de senaste tio åren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.