Det geografiska dramat utspelar sig på Larsens shelfis vid Antarktiska halvön, den nordligaste och mest utsatta delen av kontinenten som sträcker sig upp mot Sydamerika.
Larsens shelfis var uppdelad i tre delar, A, B och C. Larsen A och en mindre del av Larsen B bröts sönder 1995. Större delen av Larsen B följde efter 2002 och resten slet sig loss 2015.
Nu är det strax dags för en jättedel av Larsen C – som blir ett av världens hittills tio största isberg.
Snabb spricka
På senare år har forskarna med stor oro iakttagit hur snabbt Larsen C-sprickan växt. I december accelererade takten och på bara några veckor sprack ytterligare 18 kilometer upp.
En cirka 350 meter tjock och runt 5.000 kvadratkilometer stor flytande ishylla ”hänger sig” nu fast med i sammanhanget futtiga 20 kilometer.
– Det skulle förvåna mig om den inte bryter sig loss inom de närmaste månaderna, säger professor Adrian Luckman vid universitetet i Swansea.
Kan ha skyndats på
Det nya megaisberget blir alltså större än Gotland (3.140 kvadratkilometer) och Öland (1.341 kvadratkilometer) tillsammans. Hur länge det kan hålla ihop efter den så kallade kalvningen är oklart. Larsen B bröts sönder till tusentals mindre isberg som flöt ut i oceanen.
Enligt forskarna handlar detta om en geografisk snarare än klimatologisk process. Sprickan har funnits i årtionden. Möjligen har den globala uppvärmningen påskyndat sprickbildningen, men sambandet är inte bevisat.
Skulle hela Larsen C kollapsa finns risk för att ökad höjning av havsnivåerna. Shelfisarna fungerar som bromsklossar för inlandsisen. Utan shelfis kan glaciärerna snabbare nå havet och brytas ned.