USA:s president Barack Obama lägger en krans vid monumentet i Hiroshima för att hedra de hundratusentals människor som föll offer för den amerikanska atombomben 1945. Foto: TT

”Det här är en sorts upprättelse”

Uppdaterad
Publicerad

USA:s president Barack Obama besöker i dag Hiroshima. Det är första gången en amerikansk president besöker den japanska staden, där USA fällde en atombomb 1945.

Vita huset meddelade i går att Obama inte kommer att framföra någon officiell ursäkt under sitt besök.

USA:s president noterade under sitt tal att han är i Hiroshima för att reflektera över de ”hemska krafter” som släpptes loss för inte så länge sedan och för att sörja de som dog.

– För 71 år sedan kom döden fallandes från himlen och världen ändrades, säger Obama enligt amerikanska medier efter att han lagt ner en krans vid minnesmonumentet.

– Ett starkt ljus och en mur av eld förstörde en stad och visade att mänskligheten har förmågan att förstöra sig själv.

Han uppmanar också till en kärnvapenfri värld.

Enligt en opinionsundersökning välkomnar de flesta av de överlevande efter bombningen Obamas besök. Men besöket har samtidigt ifrågasatts. SVT:s Asienkorrespondent Susan Ritzén är menar att menar att det finns otroligt många olika reaktioner på besöket.

– Jag tror de flesta förstår betydelsen av besöket, att det är historiskt. Fredsparken där ceremonin ska hållas är en plats som väcker otroligt starka känslor, säger hon.

Har väckt protester

Men besöket har även mött en del protester. I SVT:s studio befinner sig Yukiko Duke, vars mormor var med om atombomben. Hon berättar att det främst är extremvänstern och extremhögern som gått ihop för att protestera och att det de vill få en ursäkt från presidenten.

– Bland offren och deras släktingar är många positivt inställa till besöket. Det är många som säger ”att det tog 71 år, ska det behöva ta så lång tid”, berättar hon.

Trots att presidenten inte kommer att be om ursäkt så tolkar Yukiko Duke hans besök som en symbolisk ursäkt.

– Det här är en sorts upprättelse. Det kommer en amerikansk president, han ber inte om ursäkt verbalt men genom att besöka Hiroshima ger han upprättelse.

– Jag hade inte väntat mig att Obama skulle göra det här. Jag är förvånad, glad och lättad över att han kommer dit, säger hon.

”Det får aldrig hända igen”

En ceremoni hölls under förmiddagen där Obama höll ett tal. Efter talet uttryckte Japans premiärminister, Shinzō Abe, sin tacksamhet och glädje över besöket.  

– Jag är oerhört glad över det här historiska besöket som vi i Japan har sett fram emot så länge. Nu kan vi öppna en ny sida i historieböckerna, säger han.

Under ceremonin deltog även fyra personer som överlevde atombomben. Yukiko Duke, tycker det är viktigt att de deltar.

– Världen måste få höra om det elände som drabbade Hiroshima och Nagasaki. Det får aldrig hända igen, säger hon.

Mellan 90.000 och 120.000 människor beräknas ha dött i atombombsexplosionen 6 augusti 1945 och under dagarna som följde. På längre sikt dog många fler av strålningsframkallad cancer.

Fakta: Kärnvapen och Hiroshima

De första kärnvapnen utvecklades av de allierade under andra världskriget och användes för första – och hittills enda – gången mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. De blev den direkta anledningen till Japans kapitulation.

Atombomberna beräknas ha tagit över 300 000 liv direkt eller indirekt genom strålskador. 90 procent av all bebyggelse i Hiroshima förstördes.

I dag anses ett tiotal länder i världen ha kärnvapen. De är de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (USA, Ryssland, Storbritannien, Kina och Frankrike) samt Indien, Pakistan och Nordkorea. Israel antas också ha kärnvapen och Iran har misstänkts vilja skaffa det.

Ryssland och USA har i särklass flest stridsspetsar. 2014 var de 8 000 respektive 7 300 till antalet. De har också gjort flest provsprängningar.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.