Det var ungdomsorganisationen till det socialistiska partiet ESP som anordnat hjälpinsatsen till det krigsdrabbade Kobane i Syrien. Dit skulle de för att hjälpa till att återbygga den krigsdrabbade staden som under flera månader varit invaderad av IS men som nu fritagits den kurdiska gruppen YPG. Men för många av de som följt med var politiken långt ifrån den centrala frågan.
– Många av oss ville hjälpa till med återbyggandet av det helt förstörda Kobane. Så vi hade med oss böcker, leksaker, hyllor till bibliotek, trädplantor, mat och blöjor till barnen, säger en av de överlevande Mehmet Lüftü Özdemir.
Frukost avbryts i skräck
Strax efter frukost hålls en presskonferens om hjälpinsatsen och dess mål. Det är då som det ofattbara händer.
– Jag hör en hög explosion och det känns som en stor eldboll snabbt kommer mot mig. Plötsligt inser jag att kroppsdelar och splitter kommer mot mig med en enorm kraft och jag springer framåt. Sen vänder jag mig om och inser vad som hänt.
– Jag tar upp kameran och börjar fotografera samtidigt som jag ber mina vänner som har filmkameror att filma eftersom jag inser att vi måste dokumentera det som händer så att ingen kan dölja det i efterhand, säger Mehmet Lüftü Özdemir.
Fortsatte filma
En av de som fortsatte filma var Garip Celic. Han var med på resan till Kobane för att göra en dokumentär om arbetet med att återuppbygga staden. När vi träffar honom för att tillsammans gå igenom vad han filmat i Suruc är det första gången han orkar att konfrontera materialet.
– Jag tittade mig runt omkring och frågade mig själv vem jag skulle rädda. Plötsligt insåg jag att jag filmade människor som som låg för döden. Det var då som ”döden” förlorande all mening för mig, säger Garip Celic och fortsätter titta på det material han filmat.
Enligt turkisk media var självmordsbombaren en 20-årig man av kurdisk etnicitet. Mannen som kom från en by i samma område som Suruc ska ha kommit i kontakt med terrororganisationen IS genom sin äldre bror och försvann från sin familj för ett par månader sen.
– Vi lever i ett sådant område där de kan skapa ett monster av ett barn. I Mellanösterns konflikter skapas allt av blod, förklarar Garip Celic och skakar på huvudet medan han tittat på en filmsekvens där han i efterhand inser att han fått med självmordsbombaren.
Hård kritik mot regeringen
Men trots att den turkiska staten identifierat både självmordsbombaren och IS som ansvariga för attacken så menar många av de överlevande att den turkiska staten bär ett stort ansvar för det som skett.
– Regeringen kallade inte ens IS för en terrororganisation för ett år sen, säger Ilke Basak Baydar, aktiv i det socialistiska partiet ESP liksom också en av överlevarna från Suruc.
– De har inte gjort något för att skydda gränserna mot IS, snarare tvärt om, de har låtit IS komma och gå som de vill fortsätter hon och tillägger att hon också anser att polisen i Suruc försvårade räddningsarbetet efter attentatet.
– De kom först till plats, innan ambulanserna och blockerade vägarna så att ambulanserna inte kom fram. De motverkade också de kurder från lokalbefolkningen som kom till vår hjälp genom att skrika till dem att hålla sig undan oss, säger Ilke.
”Bär inte ensam ansvaret”
En annan kritik mot regeringen är att utredningen kring vad som hände i Suruc nu hemligstämplats.
– Jag tror inte att det bara en ensam självmordsbombare här i Turkiet som bär ansvaret. Regeringen har hemligstämplat utredningen för att dölja något, säger Ilke innan hon lämnar oss.
Turkiet har efter attacken i Suruc gått till angrepp mot både IS och den kurdiska terrorstämplade organisationen PKK.
Även Mehmet Lüftü Özdemir och Garip Celic är mycket kritiska till regeringen och dess handlande efter självmordsattentatet. Framför allt är de kritiska till den turkiska statens hårda angrepp mot den kurdiska terrorstämplade gruppen PKK som Turkiet sedan två år hade en pågående fredsförhandling med. En fredsförhandling som nu är avbruten.
”Finns ingen etnisk konflikt”
Både Mehemt och Garip är kurder men menar att den etniska konflikten mellan turkar och kurder under de senaste åren mer eller mindre försvunnit.
– Det finns ingen etnisk konflikt mellan oss som är turkiska medborgare längre, oberoende av vilken etnisk grupp vi tillhör. Bland oss som var med i Suruc fanns människor från hela Turkiet representerade. Men i takt med att våldet eskalerar mellan den turkiska staten och PKK är risken stor för att konfliktenmellan kurder och turkar kommer tillbaka, säger Garip Celik.
– Gissa vem som tjänar på det det som händer nu? Frågar Mehmet mig och fortsätter:
– Det kurdiska partiet HDP blev det första kurdiska partiet som kom in i parlamentet med sina 13 procent i valet den 7:e juni och rösterna kom både från turkar och kurder. Många var missnöjda med regeringspartiet AKP och president Erdogan, säger Mehmet Lüftü Özdemir.
Konsekvenserna av attentatet
Om regeringspartiet AKP skulle ha fått fler röster i valet så skulle president Erdogans ha gjort om regeringsformen och utökat presidentens makt. Något som bland annat det kurdiska partiet HDS:s framgång satte stopp för. Enligt valutgången skulle president Erdogan tillsatt en samlingsregering för att regeringspartiet AKP ska kunna fortsätta styra.
Detta har ännu inte skett och i och med det eskalerande våldet mellan PKK och den turkiska staten så har regeringen nu också gått till angrepp mot flera medlemmar i det kurdiska partiet HDP. Bland annat hotas nu partiets ledare Selahattin Demitras av 24 års fängelse, något som ökar chanserna för ett nyval.
Enligt Garip Celic har konsekvensen av självmordsattentatet i Suruc hittills snarare varit en nytändning av kriget mellan kurdiska PKK och den turkiska staten än ett krig mot terrorgruppen IS som enligt Turkiet var ansvarig för självmordsattentatet.
– Enligt mig så har staten satt upp en stor teater, men en teater som den här gången sätter dess egen existens i spel, säger Garip Celic och fortsätter titta med sorgsna ögon på det fruktansvärda material han filmat i Suruc.