Jubel på Syntagmatorget i Aten efter resultatet. Foto: TT

Grekiska folket röstade nej

Uppdaterad
Publicerad

Det blev ett tydligt nej i Greklands folkomröstning om långivarnas senaste bud. Jublet är stort i Aten och Thessaloniki. Nu väntar tuffa dagar, toppmöten och förhandlingar.

Det blev en storseger för nej-sidan i folkomröstningen om de internationella långivarnas bud. När alla rösterna var räknade stod nej-sidan som solklar segrare med runt 61 procent av rösterna mot cirka 38 för ja-anhängarna.

– I dag har grekerna bevisat att demokratin inte kan utpressas. Det finns inga enkla lösningar, men det finns rättvisa lösningar – så länge det finns god vilja på båda sidor, sade premiärminister Alexis Tsipras när han talade till folket i grekisk tv.

Ekonomiska krisen i Grekland

– Det är ett nej till eurozonen som ett fängelse för folken. Det är ett kraftfullt ja till Europas vision, till välfärden och till framtiden, sade finansminister Yanis Varoufakis.

Redan på måndagen kommer premiärminister Tsipras att samla landets partiledare för överläggningar.

Firar resultatet

På Syntagmatorget i Aten hade tusentals samlats för att fira resultatet, rapporterade SVT:s reporter på plats.

– Jag är mycket glad för det här är vad jag ville. Europa har delats i två delar nu, sade Eva Andronikidou, som kommit till torget för att fira.

Nu väntar ett oklart läge där den grekiska regeringen anser sig ha stärkt sin förhandlingsposition i diskussionerna med övriga euroländer, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken.

Om det verkligen stämmer återstår att se. Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier säger att ett nej inte underlättar en överenskommelse.

– Tvärtom, säger han, men tillägger att han tror att Grekland kommer att stanna kvar i EU oavsett valresultat.

Överläggningar

Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffar på måndagskvällen Frankrikes president François Hollande i Paris för överläggningar om det grekiska resultatet.

Euroländernas stats- och regeringschefer ska också samlas till ett extrainsatt toppmöte på tisdag. Dessförinnan håller EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i dag en telefonkonferens med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, Europeiska centralbankens chef Mario Draghi och eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, rapporterar Reuters.

Marknadens reaktion blev i sin tur skakig då euron omedelbart föll i värde med drygt 1,5 procent. Finansminister Magdalena Andersson (S) konstaterar för svensk del att utgången inte behöver påverka svensk ekonomi.

– Men om det blir turbulens på valutamarknaden och de finansiella marknaderna, då kan det komma att påverka Sverige, sade Andersson till TT.

Redan sent på söndagskvällen ska Greklands finansminister Yanis Varoufakis ha träffat företrädare för landets banksektor, uppger en källa i finansdepartementet enligt Reuters.

Banker ska öppna

Bankerna har varit stängda den senaste veckan och bankomatuttagen har begränsats.

Det har utlovats att bankerna ska öppna igen på tisdag. Men ordföranden i den grekiska bankföreningen meddelade någon dag före folkomröstningen att bankerna endast har likvida medel till och med måndagen. Därefter behöver de hjälp från Europeiska centralbanken, ECB, enligt det beskedet.

Redan nu rapporteras om att bankomater har slut på pengar och att bankerna inte har kunnat fylla på dem. ”Situationen med bankerna är kritisk och måste åtgärdas omgående”, säger en källa till tidningen The Guardian.

Risk för konkurs

Enligt SVT:s utrikesreporter Rolf Fredriksson finns det risk att några grekiska banker går i konkurs om inte ECB ökar stödet till grekiska banker.

– Då förvärras läget allvarligt, det blir inte bara svårt att få ut pengar från banken utan grekiska sparare och företag riskerar att helt förlora sina besparingar, säger han.

Folkomröstningen i Grekland

Väljarna fick svara ja eller nej på den inte helt enkla frågan:

”Bör utkastet till det avtal som lades fram av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden vid eurogruppens möte den 25 juni, bestående av två delar som tillsammans utgör deras förslag, accepteras?”

Det första dokumentet har titeln ”Reformer för slutförande av det pågående programmet och vidare” och det andra ”Preliminär skuldhållbarhetsanalys”. En lång lista med långivarnas förslag, som väljarna ska ta ställning till, bifogas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet