Utrikes

På Tjernobylsjukhuset tas offren emot

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått 25 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Men än i dag insjuknar folk i sköldkörtelcancer. SVT:s team har besökt det så kallade Tjernobylsjukhuset i Kiev.

Antalet sjukdomsfall är fler än någonsin tidigare.

-Mina problem började i december förra året. Jag kände obehag i halsen, berättar 35-åriga Tanja Prilutska.

Tanja var bara 10 år när Tjernobylolyckan inträffade 26 april 1986.

Hon var ute och lekte, precis som vanligt, ingen sa någonting om att det kunde vara farligt.

Men det var först i december 2010 som hon kände att något var fel. I går opererades hon. De fyra cancerknölarna på sköldkörteln togs bort.

-Tanja har fått cancern på grund av det radioaktiva jodet som hon fick i sig 1986, berättar doktor Valerij Teresjtjenko som är läkare och forskare på Institutet för endokrinologi i Kiev – Det som har kommit att kallas Tjernobylsjukhuset.

Vid olyckan spreds tonvis med radioaktivt material ut från reaktor 4, mer än 80 procent av det var radioaktivt jod.

Vindarna tog med sig joden och spred den över stora områden i Ukraina, Vitryssland och Ryssland – då delar av Sovjetunionen. Jod-131 tas upp av sköldkörteln och tränger in i cellerna.

Före olyckan 1986 var sköldkörtelcancer ovanligt i Ukraina. I genomsnitt opererades 12 personer varje år, i början av 1990-talet ett 60-tal per år och i dag är siffran uppe i 600 fall om året.

Det här är bara siffror för de som var mellan 0 och 18 år 1986, och bara på Institutet för endokrinologi. Doktor Teresjtjenko ser inget stopp på antalet sjukdomsfall.

-Jag tror inte vi har sett maxnivån än. Sedan 1990 har antalet fall av cancer i sköldkörteln ökat för varje år.

Oksana Belichenko har den elakartade varianten av sköldkörtelcancer och genomgår just nu strålbehandling. Hon har ett stort ärr på halsen efter operationen. Ett ärr som har fått smeknamnet Tjernobylhalsbandet.

Om Oksana hade vetat omfattningen av Tjernobylolyckan hade hon nog hoppat över den där picknicken i slutet av april 1986.

-Det var den första riktigt varma och soliga vårdagen. Vi visste om att det hade varit en olycka i Tjernobyl, men inget om dess omfattning. Så vi tog av oss och solade. Jag minns att jag brände mig, berättar Oksana.

Hur det kommer sig att cancern utvecklas så här långt efter olyckan är för forskarna fortfarande ett mysterium. Och det är vad de forskar om på Institutet för endokrinologi i Kiev tillsamans med japanska experter.

-Vi ställer oss frågan varför en del utvecklar cancern efter fyra år och andra efter 20 år.

Tanjas tumörer var godartade och hon kommer snart att få åka hem. Men hur hon ska kunna betala sjukhusräkningen vet hon inte. För trots att hennes sjukdom fått tjernobylstämpel får hon stå för notan själv.

Enligt FN:s vetenskapliga strålningskommitté från 2008 har totalt 6.000 personer fått diagnostiserad sköldkörtelcander efter Tjernobylolyckan. Det är en på tok för låg siffra enligt doktor Valerij Teresjtjenko:

-Bara på det här sjukhuset i Kiev har vi opererat 6.069 personer som var mellan 0 och 18 år 1986. Siffran måste vara mycket högre än 6.000, säger han.

Karin Axelsdotter Olsson

karin.axelsdotter-olsson@svt.se

Kjell Rehnström

kjell.rehnstrom@svt.se

Fakta: Jod-131

Jod-131 har en kort halveringstid, åtta dagar. Halveringstid är den tid det tar för en viss mängd av ett radioaktivt ämne att sönderfalla till hälften.

Ett förenklat exempel är om man har 100 becquerel (Bq) jod-131, med halveringstid på åtta dagar, så har man 50 Bq efter åtta dagar och 25 Bq efter ytterligare åtta dagar.

Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund.

Gränsvärdet för jod-131 i mjölk är 300 Bq/kg för vuxna och 100 Bq/kg för små barn.

Jod-131 tas lätt upp i sköldkörteln, eftersom körteln behöver jod för att fungera.

Jod-131 fanns i höga halter i mjölk efter Tjernobylolyckan och därför smittades många barn av strålningen. Det är alltså bara de som var barn när olyckan inträffade 1986 som har drabbats av sjukdomen och som i framtiden kan drabbas av sköldkörtelcancer.

Strålsäkerhetsmyndigheten/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.