Frankrikes premiärminister Manuel Valls kandiderar till att bli landets näste president. Det förväntade beskedet kom vid en presskonferens vid halvsjutiden på måndagskvällen.
– Jag vill ge allt, allt för Frankrike, som har gjort så mycket för mig, säger Valls vid sitt tillkännagivande i staden Évry, där han tidigare har varit borgmästare.
På sitt podium lanserade han sin kampanj med devisen ”spara allt det som förenar oss”.
– Min kandidatur handlar om medling, om försoning, säger han.
– Jag är kandidat eftersom Frankrike måste trycka på med all sin vikt i en värld som inte längre liknar vad den har varit, med terrorhot, global uppvärmning...
Spänt mellan Hollande och Valls?
Valls kandidatur var väntad dels för att källor nära regeringen läckt information om pressträffen tidigare under dagen, dels efter att den sittande presidenten och partikamraten François Hollande i förra veckan tillkännagav att han inte ställer upp för omval.
Hollandes historiska beslut att inte ge sig in i en valkampanj för ett förnyat mandat sågs som en förutsättning för Valls kandidatur. I annat fall skulle den sittande presidenten och hans premiärminister tvingas bedriva kampanjer mot varandra inför vänsterns primärval.
I fransk press har det på sistone spekulerats vilt kring relationen mellan de två männen, och hur maktkampen sett ut bakom stängda dörrar, gällande vem som ska kandidera.
Efter Hollandes tv-sända tal till nationen där han meddelade att han inte ställer upp för omval, hyllade Valls sin presidents ”statsmannamässiga beslut”.
Avgår som premiärminister
Genom att nu ge sig in i valkampanjen avsäger sig Valls också sin roll som premiärminister.
– Jag vill vara helt fri, och fritt presentera en väg framåt för Frankrike, förklarar han.
Vem som tar över efter honom är ännu oklart, men flera nuvarande ministrar anses kunna få en befordran, bland dem inrikesminister Bernard Cazeneuve, försvarsminister Jean-Yves Le Drian och hälsomnister Marisol Touraine. En större regeringsombildning väntas från Hollandes håll senare i veckan.
Primärval i januari
Om Valls ska ta sig hela vägen till Élyséepalatset har han dock flera hinder att ta sig över. I januari håller det regerande socialistpartiet tillsammans med sina allierade partier ett primärval.
Även om Valls bekräftade att han ställer upp i det primärvalet, var det tydligt att siktet redan var inställt på det verkliga valet senare i vår, där primärvalet segrare möter de övriga presidentkandidaterna i en första presidentvalsomgång den 23 april.
– Jag vill kämpa mot högern, dess kandidat, dess program, dess gamla lösningar från 80-talet som lägger fram en allmän social tillbakagång som ett framsteg, säger Valls vid dagens tillkännagivande.
– Frankrike behöver vänstern, konstaterar han.
Högern har vind i seglen
Inför presidentvalet står högerkandidaten François Fillon (själv nyligen utnämnd genom ett primärval inom den franska högern) och Marine Le Pen, ledare för högerextrema Front National, just nu med starkast siffror i opinionen.
Om ingen kandidat får en egen majoritet av rösterna i den första omgången, hålls en andra omgång mellan de två ledande kandidaterna den sjunde maj.
Splittring på vänsterkanten
Vänster har också splittring inom sin egen rörelse, där ledaren för vänsterkoalitionen Jean-Luc Mélenchon också ställer upp som kandidat, utan att delta i primärvalet.
Dessutom tillkommer Emmanuel Macron, före detta ekonomiministern i Valls regering, som ställer upp som kandidat för sin egen, nystartade politiska rörelse ”En marche!”, också utan att delta i primärvalet.