Sannolikt att president Trump skulle liera sig med Putin

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Skulle Donald Trump vinna valet innebär det en akut fara för USA:s demokratiska institutioner samt för global fred och säkerhet. Det sa professorn och USA-experten Erik Åsard i dag på ett seminarium på Uppsala Universitet om populistiska politikers lavinartade framgångar i Europa och USA.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Så tydligt och bistert har hittills inte en svensk USA-expert formulerat sig kring konsekvenserna av Trumps eventuella valseger. I dag kom också en ny opinionsmätning som gjordes under tiden som Hillary Clinton hade sin kollaps och hennes hälsa blev ett debattämne.

Försprånget utraderat

Det stabila försprång hon haft sen Donald Trump blev presidentkandidat är i princip utraderat, nu leder hon med två procentenheter.

USA-val 2016

Vad skulle det innebära för populismens framväxt i Europa om Trump vinner valet i USA? Han skulle med största säkerhet liera sig med andra populister som Rysslands president Vladimir Putin.

De två ledarna har redan uttryckt respekt och gillande. Ett scenario är att Ryssland och USA då gör upp om världspolitiken. Vad det skulle betyda går knappt ens att spekulera om.

”Jubel i Ungern och Polen”

Flera  EU- ledare skulle jubla om Trump blev president, till exempel Ungerns Victor Orban som är Trumpanhängare, likaså Polen, sa  Annika Ström-Melin, DN:s EU- korrespondent:

”De vill ha en kontrarevolution inom EU, de anser att de fick rätt om att EU måste stärka sin yttre gräns mot asylsökande, de har ett enormt självförtroende just nu.”

Tre mäktiga länder ska det närmaste året  gå till val , först USA och nästa år både Frankrike och Tyskland. I samtliga tre länder växer populistiska partier sig snabbt starka.

Populister är enligt statsvetarna politiker med aggressiv framtoning, som styrs av domedagsvisioner och konspirationsteorier och som ser anser att den stora konflikten i samhället går mellan folket och den styrande eliten. Donald Trump säger återkommande att ”this country is going to hell” men att han ska återskapa storheten.

Populister gillar varann

Populisterna på bägge sidor av Atlanten inspirerar och gillar varandra.  Frauke Petry, Tysklands nya populistiska partiledare för AFD (Alternativ för Tyskland) och högutbildad professor är synbarligen inspirerad av Frankrikes Marine Le Pens kritik av ett vacklande EU-bygge och pekar på att många förlorat på globaliseringen.

Professor  Sverker Gustavsson, expert på populistiska strömningarna i Tyskland menar att AFD skördar framgångar genom att anklaga medierna för att ljuga  och inte respektera Tysklands efterkrigsarv.

I ett Tyskland som gjort upp med nazismen predikas nu en nationalism och patriotism mer subtilt än i Frankrike men budskapen är mycket snarlika.  Marine Le Pen, som bygger en allt starkare personkult, kammar just nu hem politiska poänger i Frankrike när hon pekar på att Frankrikes utrikesexport förlorat på en stark euro, en euro som är stark tack vare Tysklands starka ekonomi.

Prata om utanförskapet

När ska EU:s politiker börja prata om det utanförskap som EU-bygget skapat? Det utanförskap som gör att människor lockas av populistiska politikers löften att ”jag representerar och förstår det franska/tyska/ amerikanska folket och ska återupprätta vårt lands storhet”.

Det är i Tyskland den mest uppriktiga debatten förs om hur industriarbetare  offrats på globaliseringens altare i form av förlorade jobb. Få kan välja att vara del av globaliseringen , den finns redan på våra frukostbord i form av importerad mat. Långt ifrån alla har en personlig vinning av globaliseringen. Den debatten är en nödvändighet för att inte invandrarfientliga partier ska växa sig starka.

Om populism och protektionism ska kunna motas så är de tyska dygderna vägen framåt enligt professor Sverker Gustavsson – att argumentera för frihandelns fördelar, visa respekt för industrin, ha starka socialförsäkringar, livslångt lärande och starka fackföreningar.

Hur farlig skulle då en president Donald Trump bli för världsfreden? USA har en robust demokrati med tredelad makt mellan kongress, högsta domstol och president.

Men en president kan starta krig utan att fråga kongressen och en president bestämmer ensam om hen ska trycka på knappen för kärnvapen.Donald Trump ställde för några veckor sedan frågan ”vad ska vi med kärnvapen till om vi inte ska använda dem?”

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

USA-val 2016

Mer i ämnet