Hon är en av världens få kvinnliga statschefer.
Michelle Bachelet är barnläkare, hon är numera frånskild, något som är ovanligt i det starkt katolska Chile. Hon ger ett öppet och obesvärat intryck och väjer inte för några frågor. Hon är president för andra gången, första perioden var 2006-2010. Under åren i opposition var hon chef för FN:s organisation för kvinnors rättigheter, UN Women.
Chiles ekonomi rankas som den starkaste i Sydamerika just nu, landet har skrivit under flest frihandelsavtal av alla länder i världen.
– Vi bestämde att frihandel var vägen framåt, för att kunna exportera måste man vara beredd att importera och sänka sina tullavgifter. Chile har valt en annan väg än det mer protektionistiska Argentina och Brasilien och har planer på att skapa ett nytt mer frisinnat handelsblock med bland annat Peru och Colombia, säger Michelle Bachelet.
”Svårt för mig både som president och person”
Chile har också numera starka, rättsliga institutioner. Men trots framstegen har förtroendet för Michelle Bachelet rasat från 80 till 25 procent. Hennes son och sonhustru är anklagade för korruption, en tvivelaktig markaffär där de fick stora fördelaktiga lån tack vare att de tillhör presidentens familj.
– Det har varit svårt för mig både som president och person. Allt jag kan säga är att det kommer ske en oberoende, rättslig prövning och om nån är skyldig så kommer de att dömas. Chile har numera starka institutioner och alla är lika inför lagen, så är det i Chile i dag, säger hon när hon tar emot för ett timslångt samtal i presidentpalatset.
I rummet bredvid står fortfarande den röda sammetsdivan där president Allende dog efter att generalen Augusto Pinochet tagit makten. 9800 chilenare mördades.
Hennes pappa var en av dem som dödades av juntan som tog makten i Chile 1973 , hon var en av många chilenare som flydde, hon fick asyl i Tyskland. Sverige var det land efter USA och Kanada som tog emot flest asylsökande från Chile.
Jag frågar om hon försonats med det som hände.
– Det tog väldigt länge, både min mamma och jag kände enorm vrede över det som skedde. Men sen hade vi en slags inre process, där vi kom fram till att detta aldrig får hända igen och att vi måste bygga en hälsosam och stark demokrati.
Många har återvänt till Chile
Hon uttrycker stor tacksamhet till Sverige som tog emot så många asylsökande på 70-talet. I en ceremoni i riskdagen ska minnet av den svenska ambassadören Harald Edelstam hedras, han räddade livet på minst 2.000 chilenare genom att öppna den svenska ambassaden i Chile för förföljda.
Michelle Bachelet ser paralleller med dagens flyktingströmmar från Syrien.
– Det är stort av Sverige att än en gång öppna dörren för nödlidande och förföljda. Men många av dom som kommer för att rädda livet är också utbildade och beredda att bidra i sitt nya hemland, understryker hon.
Det är svårt att hitta entydiga siffror men cirka hälften av alla chilenska medborgare som fick asyl i Sverige har flyttat tillbaka sen Pinochets styre föll på 80-talet. Många har sina barn och barnbarn kvar.
– Många väljer att flytta hem när det är fred i hemlandet, konstaterar Michelle Bachelet.
Läs mer: Han flyttade tillbaka till Chile efter 35 år – för kärleken
Hoppas kunna lära av Sverige
I dag har Chile en stor andel unga i befolkningen och en växande medelklass. Åtta av tio studenter på universitet hör till den första i sin familj att läsa på högre läroverk. Men klassklyftorna består. Just utbildning för alla och jämställdhet är president Bachelets viktigaste frågor, något hon kommer fokusera på under statsbesöket.
Vilket råd ger du kvinnor för att våga ta ett sånt jobb som du?
– Just att kvinnor måste våga mer och sluta vara superkvinnor. Man kan inte hinna med allt och vara bäst på livets alla områden, man måste kanske kompromissa till exempel med hur städat man har hemma. Jag var försvarsminister när opinionsmätningarna visade att folk ville ha mig som president. Först sa jag nej, inte för att jag inte trodde att jag kunde men för att jag inte ville. Men sen var det som en väldig våg och till sist sa jag okej.
Men trots att hon är kvinna och landets högsta ledare så har Chile långt kvar på jämställdhetsområdet. I Chile yrkesarbetar mindre än hälften av alla kvinnor och andelen kvinnor i parlamentet ligger på femton procent.
– Jag hoppas kunna lära av hur ni i Sverige åtgärdat löneskillnader mellan män och kvinnor. Jag är också intresserad av hur man ska få in fler kvinnor i bolagsstyrelser. En EU-studie visar att dom länder som hade minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser klarade den ekonomiska krisen bättre.
Förbjuder vinster i friskolor
Vid tiden för SVT Nyheters besök i Chile har en stor skolreform just sjösatts. Den första mars förbjöd Chiles parlament skattefinansierade friskolor att gå med vinst. Sverige och Chile var de enda länderna i världen som tillåter privata aktörer att driva skolor i vinstsýfte med hjälp av kommunala skattemedel.
Lagen drevs igenom efter enorma demonstrationer där elever protesterade mot den segregation man anser blivit följden av att friskolor valt ut de mest studiemotiverade eleverna medan kommunala skolor tar emot resten.
– Vi hade samma problem som jag tror ni också har i Sverige, säger Michelle Bachelet.
– Segregationen ledde till att friskolorna valde elever istället för att föräldrar valde skola.
Nu måste friskolorna återinvestera vinsten i skolan och får heller inte handplocka elever.
I Sverige har argumentet för vinstdrivande friskolor varit att det krävs som incitament för att privata aktörer ska vara beredda att starta en skola så det blir större valfrihet?
– Vi kommer fortsätta att jobba för valfrihet och jag ser gärna entrepenörer som startar företag men inte inom utbildningssektorn, marknadskrafterna hör inte hemma där, blir svaret.
Under sitt besök kommer Sverige och Chile att skriva under ett samarbetsavtal om välfärdsfrågor där länderna ska utveckla modeller för att värna välfärden. Michelle Bachelet kommer bland annat sitta i en överläggning med statsminister Stefan Löfven.
– Vi har liknande mål och vi måste klara välfärden i den nya tidens ekonomi.