Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Rumänerna skäms för sina tiggare”

Florin Ivanovici är chef för hjälporganisationen Liv och ljus i Rumänien. Han säger ett bestämt nej till att ge tiggarna pengar.

Ge eller inte ge. Förbud eller inte. Organiserat eller inte. Ja, frågorna om det växande tiggeriet i Sverige är många. Men svaren inte lika enkla som frågorna. SVT har besökt hjälporganisationen Liv och ljus som länge arbetat med utsatta romer i den rumänska huvudstaden Bukarest.

Direktören för Liv och ljus, Florin Ivanovici, är mycket tydlig.

– Vår mycket starka rekommendation är att inte ge pengar till tiggare. Det förvandlar tiggeriet till ett yrke, barnen hemma i Rumänien överges och missar ofta skolan när föräldrarna är borta.  Att ge uppmuntrar till ett liv utan framtid; att flytta från land till land löser inte deras grundläggande problem, säger han.

Liv och ljus har, bland annat i samarbete med svenska Läkarmissionen och Pingstkyrkan, sedan 1995 arbetat med att akut hjälpa utfattiga romer men också mera långsiktigt i syfte att ge dem jobb och ett självständigt och värdigt liv.

– Om ni vill hjälpa de tiggande romerna på era gator, fråga vad de behöver. Prata med dem. Om de behöver mat och kläder, hjälp dem med det. Men inga pengar, säger Ivanovici.

Vill vara kvar i Rumänien

Arbetslösheten bland romer i Rumänien, speciellt på landsbygden, är närmast regel. De flesta romer som tigger i Sverige kommer från småbyar runt städerna Pitesti, Adjud och Babadag. Liv och Ljus planerar nu att försöka hjälpa ett 30-tal romska familjer som tigger i Stockholm tillbaka till ett värdigt liv i Rumänien, så de ska slippa åka ut i Europa och tigga. Därför besökte han Stockholm i vintras.

– Vi intervjuade tiggare och nästan alla sa att de helst skulle vilja vara kvar i  Rumänien om de kunde. Men många hävdade att det tjänade uppemot tusen euro per person och månad. Eftersom snittlönen i Rumänien är 4–5.000 kronor är det mera lönsamt att tigga i Sverige än att hitta en utkomst i Rumänien, säger Ivanovici.

Florin Ivanovici tror inte att fördubblingen av antalet tiggare i Sverige det senaste året beror på att de är offer för organiserad trafficking.

– Romerna lever mycket nära varandra; om någon lyckas tigga ihop tusen euro per månad i Stockholm sprids nyheten snabbt i hembyn. Och det får fler att åka, hävdar han.

Inte lika lönsamt längre

En motsatt trend är att ju fler som kommer till Sverige desto mindre ger svenskarna, speciellt i storstäderna.

– Nyligen pratade vi med några familjer som kommit tillbaka från Sverige och de sa att det inte längre lönar sig att tigga. Och det är möjligt att det kommer att minska tiggeriet i Sverige, säger Ivanovici.

Men just nu är alltså utvecklingen den motsatta och många vill därför ha ett förbud mot tiggeriet.

– I Rumänien råder tiggeriförbud, men ingen bryr sig. Om en tiggare får böter av polisen betalas de aldrig. Däremot registreras tiggaren och så länge någon har obetalda böter vägras de hjälp av samhället, så det förstärker bara problemen och utanförskapet. Ett tiggeriförbud undviker bara problemen, säger Ivanovici.

Prestation och motprestation

Liv och ljus driver barnhem för föräldralösa romska barn, organisationen ger mat till hemlösa eller utblottade romer. Men en del av biståndet är också långsiktigt och syftar till att stötta de som vill ta sig upp från hemlöshet och ett liv utanför samhället att få jobb och bostad. Metoden bygger på prestation och motprestation.

– Om vi betalar en familjs obetalda räkningar måste de lova att låta sina döttrar gå färdigt skolan och inte gifta de bort dem i femtonsårsåldern, säger Ivanovici som ett exempel.

Även om långt ifrån alla romer lever utanför samhället, är ändå misstron mellan romer och andra rumäner är mycket stor. Romernas historiska utanförskap har skapat en livsstil som ofta provocerar och utmanar majoritetsbefolkningen. En vanlig uppfattning bland rumäner är att romer själva väljer att leva utanför samhället.

– De flesta rumäner skäms för tiggarna från vårt land, säger Ivanovici.

Men, hävdar han, orsaken bakom tiggeriet i Sverige är fattigdom och dålig eller ingen utbildning och en besvärlig ekonomisk situation i Rumänien som drabbar alla, men mest de som redan befinner sig längst ner. Fast han tillägger:

– Egentligen finns formella lagar som både ska skydda och hjälpa romerna i Rumänien. Men att hjälpa utsatta romer kräver många och regelbundna kontakter. Och de resurserna finns inte i Rumänien. Vi kan i bästa fall hjälpa några hundra. Och andra frivilligorganisationer gör också en bra insats. Men det är ändå en droppe i havet, säger Ivanovici.

Vill samarbeta med Sverige

Nu hoppas Florin Ivanovici på att få igång ett samarbete mellan Liv och Ljus och lokala myndigheter i Sverige och Rumänien.

– Några snabba lösningar på det här komplicerade problemet finns inte. Men även om det kan kännas bra att hjälpa en romsk tiggare med en lite pengar är det ingen lösning på hans problem, säger Ivanovici.

För de tiggande romerna i Sverige är väntan på eventeulla projekt som kan ge dem jobb hemma i Rumänien inget alternativ. Deras fattigdom och arbetslöshet är akuta problem. Sverige har visat sig vara mera generöst än många andra länder i centrala och norra Europa.

Men med allt fler tiggare blir konkurrensen om svenskarnas generositet allt hårdare. Och allt oftare vittnas om hur tiggare tvingas betala för attraktiva platser. Många av tiggarna har också lånat  mot höga räntor för att finansiera resan till Sverige  och har svårt att åka hem innan de tjänat tillräckligt för att betala tillbaka lånen. 

Romernas provisoriska bosättningar i Sverige är hälsovådliga och ovärdiga. Om föräldrarna tar med sina barn missar de skolan. Risken för bråk med främlingsfientliga svenskar ökar ju fler romer som kommer. Men än så länge finns ingen samsyn eller klar linje  för hur Sverige ska hantera det växande tiggeriet. 

Relaterat

Tiggande EU-migranter

Mer i ämnet