Rysslands FN-ambassadör Vitalij Tjurkin under anförande i FN:s säkerhetsråd. Foto: TT

Ryske FN-ambassadören: ”Relationen till USA den sämsta sedan 1973”

Uppdaterad
Publicerad

Den diplomatiska dialogen mellan USA och Ryssland är än mer ansträngd efter den senaste tidens incidenter med ryska bombanfall i Syrien och anklagelser om ryska hackerattacker mot USA. Nu säger Rysslands FN-ambassadör Vitalij Tjurkin att relationen mellan stormakterna inte varit så dålig sedan 1973.

– Det generella läget tycker jag är ganska dåligt, förmodligen det värsta… sedan 1973, säger Tjurkin under en intervju vid den ryska FN-missionen i New York, rapporterar nyhetsbyrån AP.

1973 markerar en särskild händelse i världspolitiken. Det var året då det så kallade Oktoberkriget ägde rum, då en koalition av arabstater inledde ett överraskningskrig mot Israel.

Kriget orsakade anspänningar också mellan USA, som uttalat stöd för Israel, och Ryssland, som backade upp arabländer i regionen. I den historiska kontexten anses situationen vara den potentiellt allvarligaste sedan Kubakrisen 1962, då USA och Sovjetunionen vara mycket nära att inleda vad som kunnat vara starten på ett kärnvapenkrig.

”Avsaknad av respekt”

Enligt Tjurkin är det ett antal händelser som orsakat brus i den nuvarande dialogen mellan länderna, och menar att ”det finns en sorts grundläggande avsaknad av respekt och brist på ingående diskussioner” när det kommer till politiska frågor.

Tjurkin menar att USA och Nato bygger sitt försvar på ”Rysslands bekostnad” genom att acceptera östeuropeiska stater – länder som tidigare varit inlemmade under Sovjet – som medlemmar i försvarsunionen. En annan stötesten är att USA 2001, under ledningen av George W Bush, valde att lämna AMB-avtalet – en internationell överenskommelse som syftade till att begränsa användningen av ballistiska robotar – sedan amerikanerna hänvisat till det ökande hotet från ”skurkstater”.

Majdan – ”en USA-stödd statskupp”

En av ”de grövsta provokationerna”, framhåller Tjurkin, var när Bush-administrationen under Nato-mötet 2008 bestämde att Ukraina och Georgien skulle ingå i Nato.

Men det mest avgörande, enligt Tjurkin, är konflikten i östra Ukraina som utbröt 2014 – veckor efter att den förre Moskvavänlige presidenten jagades iväg från makten under de massiva protesterna på Majdan. Tjurkin refererar till händelserna som en ”kupp”, stödd av USA.

Strax efteråt invaderade Ryssland Krim-halvön, vilket fick västländerna att inleda sanktioner mot Ryssland.

Nämner goda samarbeten

Under den senaste månaden har den amerikansk-ryska dialogen försvagats ytterligare sedan vapenvilan i Syrien brutit samman och rysk och syrisk militär tagit upp bombningarna av Aleppo. För en vecka sedan anklagade också USA formellt Ryssland för att ligga bakom hackerattacker i syfte att störa eller påverka utgången av det amerikanska presidentvalet i november.

Men Tjurkin pekar också på områden där han menar att samarbetet USA-Ryssland fungerat väl.

– Trots att det finns allvarliga friktioner, olikheter så som Syrien, fortsätter vi att arbeta i andra frågor.

”Relationerna behöver normaliseras”

Han pekar på fält där länderna kunnat enas. Till exempel gäller det atomenergiavtalet med Iran förra året, där USA och Ryssland haft nyckelroller. Han pekar också på överenskommelser i FN:s säkerhetsråd, bland annat om att sända nödhjälp till Syrien utan den syriska regimens godkännande och upprättandet ett expertteam för att kunna fastslå skuld bakom attacker med kemiska vapen i Syrien.

Enligt Tjurkin strävar Ryssland efter att normalisera relationerna till USA.

– Om nu en ny regering hjälper, så är det bra, säger Tjurkin och tillägger att även om president Barack Obama skulle sitta kvar ännu en mandatperiod – vilket han enligt konstitutionen är förhindrad att göra – ”så skulle vi vara nödgade att återgå till det normala i våra relationer”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.