Europa har drabbats av en rad vansinnesdåd den senaste tiden. Senast i tisdags kväll tog en 36-årig Brysselbo med sig minst två bomber till centralstationen i huvudstaden för att orsaka så mycket död som möjligt. 36-åringen sköts ihjäl och ingen skadades av dådet.
Terrorattentaten ser inte ut att bli färre i Europa. Nu vill EU att företag som agerar på internet ska bli bättre och ta sitt ansvar och snabbt ta ner terrorpropaganda från hemsidor och sociala forum.
Enligt EU-kommissionen så får propagandan sin största spridning de första timmarna efter att den läggs ut. En del länder som Storbritannien och Frankrike har sagt att de kan tänka sig böter för stora bolag som Google och Facebook om företagen inte gör sitt yttersta för att hindra terrorpropagandan.
Mer försvarssamarbete
EU vill också stärka det militära samarbetet mellan staterna, ett permanent strukturerat samarbete som man kallar det. Alla EU:s medlemsländer kommer att få en förfrågan om de vill vara med och bidra. Tanken är att försvarssamarbetet ska komplettera det arbete som Nato gör i dag, men det är ännu inte klart hur det ska se ut.
Det råder däremot delade meningar om hur effektivt ett utvidgat försvarssamarbete är. EU:s insatsstyrkor har än så länge aldrig använts, trots att en rad konflikter har blossat upp sedan de skapades för mer än tio år sedan.
LÄS MER: Analys: Asylpolitiken fortsätter skaka EU i dess grundvalar
Ett annat förslag på säkerhetsområdet är en gemensam fond för forskning och utveckling av försvarsmateriel. För att få ta del av pengarna krävs att minst två länder samarbetar. Under toppmötet ska kriterierna för fonden diskuteras mer. Redan nu har Tyskland och Frankrike aviserat gemensamma projekt. För Sveriges del, med en betydande försvarsindustri, är det viktigt att fonden gynnar alla länder lika mycket.
Flyktingförhandlarna har gått i baklås
Allt sedan Syrienkriget inleddes har migrationsfrågan varit aktuellt, så även på detta toppmöte.
De interna striderna kring EU:s omfördelning av asylsökande är kända. Polen, Ungern och Tjeckien vägrar att ta emot en enda av de som kommit till Grekland och Italien. Troligen kommer toppmötet lägga ner mindre tid på att överbrygga meningsskiljaktigheterna i den frågan.
LÄS MER: Löfven hotar dra in pengar till Polen: ”Måste ta flyktingansvar”
När EU-kommissionens ordförande Jean Claude Junker i går talade på en konferens om migration i EU-parlamentet visade han sin besvikelse över att flera länder sagt blankt nej till att att ta gemensamt ansvar för flyktingpolitiken inom EU, skriver Sveriges Radio.
– Solidaritet måste komma från hjärtat, men den måste också vara ömsesidig, alla EU-länderna måste vara med och dela på ansvaret, säger Jean Claude Juncker.
Fokus på det externa
Istället kommer man att fokusera mer på det externa arbetet, alltså hur migranter ska undvika att sätta sig i dåliga båtar och ge sig ut på Medelhavet.
Antalet migranter som anlände till Europa via den så kallade västliga rutten från Libyen till Italien har ökat med 26 procent jämfört med förra året, 1.900 människor har dött och smugglarna gör stora pengar. Nu vill EU att stats- och regeringscheferna ska ge klartecken till ett större ekonomiskt stöd till den libyska kustbevakningen.
En fungerande bevakning nära libyska hamnar ses som en nyckel i arbetet. Men det är inte en helt lätt uppgift för de libyska myndigheterna. De agerar i ett land där två regeringar gör anspråk på makten; ett land som beskrivs som om det helt har kollapsat.