Bosnien-Herzegovina består av Republika Srpska, där en majoritet av invånarna är serber, och Federationen Bosnien-Herzegovina där det främst bor kroater och bosniaker. Foto: SVT Design

Sanktioner efter kontroversiell folkomröstning

Uppdaterad
Publicerad

USA inför sanktioner mot bosnienserbernas ledning efter att den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina firat egen självständighetsdag i strid mot grundlagen, men presidenten fortsätter pressa på för självständighet.

Bosnien-Hercegovina och USA har hamnat i ett ordkrig efter bosnienserbernas firande av egen självständighetsdag, trots förbud från landets författningsdomstol i Sarajevo.

Enligt USA har Republika Srpska, den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina, därmed trotsat fredsavtalet som 1995 satte stopp för kriget i forna Jugoslavien. Nu sätter man ned foten och inför sanktioner mot entitetens president.

Milorad Dodik har fått inreseförbud och sina tillgångar i USA frysta. Inga amerikanska medborgare får heller göra affärer med Dodik.

”Genom att blockera fredsavtalet utgör Milorad Dodik ett allvarligt hot mot Bosnien-Hercegovinas suveränitet och territoriella integritet”, heter det i ett uttalande från USA.

Dodik har svarat med att förklara USA ambassadör till Bosnien-Hercegovina en persona non grata i den serbiska delen.

Firade självständighetsdag trots förbud

Relationerna mellan landets två delar har varit sämre än vanligt sedan bosnienserberna i höstas höll en folkomröstning då nästan 100 procent av väljarna sa ja till att fira en egen självständighetsdag den 9 januari istället för landets officiella i mars.

Folkomröstningen hölls trots att författningsdomstolen i Sarajevo ogiltigförklarat den i förväg med hänvisning till att den stred mot landets grundlag. Självständighetsdagen den 9 januari sammanfaller med firandet av ett serbiskt helgon och enligt domstolen är det därför diskriminerande mot de icke-serber som bor i entiteten.

Den 9 januari i år firades nationaldagen ändå i den bosnienserbiska huvudstaden Banja Luka med bland annat en parad av militären och polisen.

Oenighet om landets framtid

Ledarna för Bosnien-Hercegovinas tre folkgrupper, serberna, kroaterna och bosniakerna, är djupt oense om landets framtid. Medan man från bosniakernas sida har förespråkat ett enande av de två till stora delar självstyrande delarna har Milorad Dodik inte hymlat med att han vill att den serbiska entiteten ska bli självständig från resten av Bosnien-Hercegovina, och så småningom en del av Serbien.

– Vi drömmer om att bli en del av Serbien och den drömmen kommer att bli verklighet, sade han i ett tal under firandet den 9 januari.

Serbien har hållit låg profil i frågan. Ett omfamnade av Dodiks idé skulle antagligen inte vara populärt i EU där Serbien väntas få bli medlem år 2020.

Dodik har nu satt sitt hopp till att Donald Trump kommer att lyfta sanktionerna. Enligt hans presstalesman har USA:s nya regering visat ”välvilja” mot den bosnienserbiska ledningen.

FAKTA: BOSNIEN-HERCEGOVINA

Bosnien-Hercegovina är sedan slutet av kriget i forna Jugoslavien uppdelat i två entiteter – Republika Srpska där en majoritet av de 1,3 miljoner invånarna är serber och Federationen Bosnien och Hercegovina, med 2,4 miljoner invånare, som huvudsakligen är bosniaker och kroater. Entiteterna är till stor del självstyrande.

Landet har tre konstitutionella folkgrupper: serber, kroater och bosniaker (tidigare bosnienmuslimer).

Omkring 50 procent av befolkningen är bosniaker, 31 procent är serber, 15 procent är kroater och fyra procent identifierar sig som ”annat”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.