”En cancersvulst som måste förgöras.” Så beskriver president Erdogan Gülenrörelsen och driver nu en klappjakt på alla som sympatiserar med rörelsen.

Men vad är Gülenrörelsen egentligen? Handlar det om ett löst sammansatt socialt nätverk med fullt fokus på religion och utbildning eller en välorganiserad politisk organisation med maktambitioner? Åsikterna går isär.

Klas Grinell är docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och har forskat på Fethullah Gülen under flera år.

Gareth H. Jenkins är skribent och analytiker baserad i Istanbul sedan 1989 med fokus på bland annat säkerhetsfrågor, terrorism och politisk islam.

Hur vill du beskriva Gülenrörelsen?

Gareth Jenkins: Den har aldrig varit särskilt öppen, inte alls transparent. Det gör det svårt att se vad rörelsen håller på med. Jag har ofta kritiserat den. Inte minst för att det funnits en slags kult kring Fethullah Gülen. Till deras försvar ska man säga att de alltid varit emot våld.

Klas Grinell: Rörelsen är ett nätverk, inte en medlemsorganisation. Den betonar individuellt engagemang och lägger stor vikt vid utbildning.

Hur många medlemmar har rörelsen?

Gareth Jenkins: Det är svårt att säga eftersom de inte har några formella medlemsskap. Jag skulle säga att det finns några hundra tusen, kanske en miljon människor i Turkiet som är väldigt lojala med Gülen. De har haft starkt inflytande inom polisen, rättsväsendet, media, företag, skolväsendet och frivilligorganisationer.

Klas Grinell: Det finns de som säger att rörelsen har tio miljoner anhängare spridda över 150 länder i världen. Men hur aktiv ska man vara för att räknas som någon som är medlem i rörelsen? Om en företagare skänker pengar till rörelsen är han eller hon då medlem i rörelsen eller bara sympatisör?

Var får rörelsen sina pengar ifrån?

Klas Grinell: Från sina medlemmar och anhängare. Turkiet har ju haft en väldigt gynnsam ekonomisk utveckling de senaste åren och att ge allmosor är en av grundpelarna inom islam.

Gareth Jenkins: Från många olika håll. De rekryterar människor som sedan skänker pengar till rörelsen. De kan till exempel handla om skolelever som rekryteras i unga år och som sedan när de nått positioner ombeds skänka en viss procent av sin månadslön, till exempel tio procent. Rörelsen finns ju i över 100 länder i världen så sammantaget blir det miljarder.

Har de politiska mål?

Gareth Jenkins: Ja, helt klart. Gülenrörelsen följer en lära som i slutändan förordar en islamisering av staten. De har varit väldigt tydliga med att de följer den strategin. Det gör dem till en politisk rörelse.

Klas Grinell: Det beror på hur man definierar politik. Gülen har alltid påpekat att rörelsen ska hålla sig borta från partipolitik för att slippa kompromissa med sina ideal. Men det är ju helt klart att rörelsen idag vill något annat med Turkiet än vad ledande AKP vill. Det har blivit tydligt de senaste åren.

Enligt president Erdogan har Gülenrörelsen skapat en omfattande ”parallell struktur” i Turkiet. Stämmer det?

Klas Grinell: Helt klart är att rörelsen utbildat väldigt många människor som sedan tagit jobb i den offentliga sektorn, till exempel poliser eller domare. Men jag tycker inte att det är det samma sak som att människor blivit ”utplacerade” och sedan föjler allt Gülen säger utan egen röst eller vilja.

Gareth Jenkins: Ja, det tycker jag att man kan säga. Men där har faktiskt även Erdogan själv haft ett finger med i spelet. Under de år han och Gülen var lierade i sin kamp mot mer sekulära krafter inom Turkiet bidrog Erdogan till att sympatisörer till Gülenrörelsen fick positioner.

Var det Gülenrörelsen som låg bakom kuppförsöket?

Klas Grinell: Nej, inte som rörelse. Däremot kan det ha funnits militärer som inspirerats av Gülen som deltagit i kuppförsöket. Det är fullt möjligt men också för tidigt att säga. Vi behöver mer information.

Gareth Jenkins: Det vet vi inte. Det finns inga bevis för det och vi kan inte dra några slutsatser om det ännu. Det kan säkert vara så att några av dem som låg bakom kuppförsöket stod Gülen nära men det är också klart att andra som deltog i kuppförsöket inte tillhörde Gülenrörelsen.