Foto: TT

Starka krafter vill att Ryssland ska bomba i Irak

Uppdaterad
Publicerad

Nu uppmanar ledande politiker i Irak sin president att söka hjälp hos Ryssland med bombningar i terroristorgansationen IS även i Irak.

Uppgifterna om Irak kommer från den brittiska nyhetsbyrån Reuters. Det är Iraks regerande shiitiska allians och mäktiga shiitiska miliser som har vänt sig direkt till president Haider al-Abadi med denna begäran.

Muen al-Kadhimi, en rådgivare till ledaren för den irakiska shiitiska milisen Badr-brigaderna, säger enligt Reuters att ryssarna har visat sig mer beslutsamma i sina flygattacker i Syrien än vad USA har varit. Därför var det naturligt att söka Rysslands hjälp.

Syrienkriget

Han tror att Abadi till sist kommer att ge med sig och begära rysk hjälp.

Redan uttalandena från Iraks sida är på sitt sätt en propagandaseger för Putin

Stor misstänksamhet

Redan tidigare bombar Ryssland ju i Syrien. Men det råder stor tveksamhet i väst om Ryssland där verkligen har IS som huvudmål eller om det är oppositionella grupper som bekämpar den syriske diktatorn Bashar al-Assad, som är allierad med Ryssland.

Iran har sett med stor misstänksamhet på USA:s bombningar både i Syrien – som Iran är allierat med – och i Irak, som man också har ytterst goda relationer till.

USA bombar i Syrien utan den syriska regimens medgivande, medan Ryssland har ett sådant tillstånd.

Iranskt missnöje

I Irak bombar USA däremot med den irakiska ledningens välsignelse. Enligt general Joseph Dunford, som är USA:s högste militär, ska Irak på tisdagen ha lovat att en begäran om bombhjälp inte ska gå till Ryssland, skriver Reuters.

Samtidigt har president Haider tidigare uttalat sitt missnöje över USA:s bombinsatser i Irak och har citerats med orden att han inte skulle ha något emot om Ryssland erbjöd sig att bomba i Irak. Läget är alltså oklart.

Iraks agerande beror mycket på missnöjet med USA:s bombningar. Problemet i Irak är bland annat att de områden man ska befria i Irak till största delen bebos av irakiska sunniter.

Försiktigt USA

Teoretiskt skulle iranska marktrupper kunna hjälpa till i samband med bombningar – alla militära experter säger att flygbombningar inte räcker, det behövs marktrupper för att följa upp bombningarna.

Men USA är försiktigt när det gäller att ta hjälp av irakiska styrkor, särskilt känsligt är det med de mycket effektiva irakiska shiitiska miliserna.

Eftersom motsättningarna mellan shiiter och den sunnitiska majoriteten i Irak är stora, skulle det vara svårt för sunniter att befrias av shiiter. Särskilt som det finns misstankar om att en del sunniter samarbetar – eller har samarbetat – med det likaledes sunnitiska IS.

Inte rätt tid

Irak har fått över 20 miljarder dollar för militär utbildning sedan diktatorn Saddam Hussein störtades 2003. Men trots detta har man alltså mycket goda relationer med Iran, som fortfarande ser USA som en fiende, trots sommarens överenskommelse om Irans misstänkta kärnkraftsprogram.

Begäran till Abadi om att söka rysk hjälp lämnades förra veckan. Enligt Reuters säger en högt uppsatt shiitisk politiker som står nära Abadi att han sa det inte var rätt tid att inkludera ryssarna i striden, eftersom det bara skulle komplicera förhållandet till USA, även på lång sikt.

Samtidigt har Ryssland, Irak, Iran och Syrien bildat ett slags gemensamt högkvarter i Iraks huvudstad Bagdad. Det har som mål att bekämpa att IS utbredning i regionen. De fyra staterna har ett nära informationsutbyte.

Vilket mål har Putin?

I Syrien har alltså amerikanska och ryska plan bombat samtidigt. Man har precis kommit överens om ett utbyte av information om bombplanerna, så att de båda ländernas flygplan inte ska komma nära varandra.

I en intervju med den tyska tv-sändaren ZDF:s nyhetsprogram heute säger den ryske militärexperten Alexander Golz att det är svårt att säga vilket mål president Vladimir Putin egentligen har. Är målet att rädda al-Assad eller är det att försvaga IS?

Förmedlar positivt intryck

Det finns inte heller några uppgifter om hur länge den ryska offensiven i Syrien ska pågå. Ryska statliga medier har sagt fram till februari men det är alltså oklart.

Han säger också att de ryska medierna har lyckats förmedla intrycket – till den ryska befolkningen och till utlandet – att allt går bra i Syrien och att det är ett krig som är lätt att vinna. Samtidigt finns det nästan inga oberoende informationskällor som kan bekräfta detta, säger Golz.

Golz menar också att Putin i själva verket riskerar att trassla in sig i ett långt krig (i Syrien). USA har hållit på med sina bombningar sedan förra sommaren.

Men en sak är säker: Putin börjar ses som ett alternativ – eller åtminstone komplement – till USA i Irak.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Syrienkriget

Mer i ämnet