– Den sista deadlinen löper ut den här veckan. Det här är kanske det mest avgörande läget i EU:s och eurozonens historia, fastslog EU:s permanente ordförande Donald Tusk efter tisdagskvällens extrainsatta eurotoppmöte i Bryssel.
Då hade ledarna från de 19 euroländerna – inklusive Grekland – enats om fem punkter:
- Eurozonen är redo att garantera den finansiella stabiliteten i hela euroområdet.
- Greklands premiärminister Alexis Tsipras lovar komma med en ny hjälpansökan.
- Denna ansökan ska skyndsamt behandlas av de internationella långivarna.
- Greklands regering ska dessutom senast till på torsdag lägga fram ett detaljerat förslag på omfattande reformer.
- Ett nytt toppmöte för samtliga 28 medlemsländer ska hållas på söndag.
Grexit hotar
Att alla länder – även Sverige och övriga icke-euroländer – får vara med beror bland annat på att eurolandsledarna nu öppet varnar för en ”grexit”, att Grekland tvingas lämna eurosamarbetet.
– Situationen är väldigt kritisk och tyvärr kan vi inte utesluta en sådan mörk utveckling. Det betyder att vi måste diskutera konsekvenserna för hela EU, inte bara eurozonen, sade Tusk.
Italiens premiärminister Matteo Renzi försökte samtidigt låta mer hoppfull om att en positiv lösning ändå kan nås.
– Beslutet i kväll är att vi väntar till på söndag så att de nya förslagen från den grekiska regeringen kan lämnas till institutionerna (de internationella långivarna), sade Renzi.
– Jag hoppas att det här kommer att bli det sista mötet om Grekland. Jag hoppas att det kommer att få ett lyckligt slut. Jag tror att vi kan nå en överenskommelse på söndag, sade Renzi.
Ny ansökan
Grekland lovade redan tidigare på tisdagen att komma med en ansökan om ett nytt nödprogram.
– Det första steget blir att den grekiska regeringen kommer att skicka till eurogruppen en ansökan om nytt stöd från ESM (den europeiska stabilitetsmekanismen). Så fort den kommer in – förhoppningsvis redan i morgon – kommer vi att ha en telefonkonferens för att formellt kunna inleda processen, sade eurofinansministrarnas mötesordförande Jeroen Dijsselbloem.
Enligt läckta uppgifter till diverse massmedier under tisdagskvällen är Grekland ute efter ett nytt långsiktigt hjälpprogram, men också kortsiktigt stöd för att klara de närmaste två veckorna – och inte minst återbetalningen av 3,5 miljarder till Europeiska centralbanken (ECB) den 20 juli.
Tiden är dock ytterst knapp och tveksamheten stor bland många av euroländerna.
– Om de inte kommer med förslag i dag eller i en väldigt nära framtid så kan vi inte hjälpa dem längre, varnade Nederländernas premiärminister Mark Rutte på väg in till mötet.