Wafaa Matar med maken Abed och dottern Naddoush i det halvfärdiga huset de hyr i norra Libanon. Det var hit till Akkar som de första Syrienflyktingarna kom 2011. Foto: Stina Blomgren

Svårare för syriska flyktingar i krigets grannländer

Publicerad

Samtidigt som Europa skärpt gränskontrollerna det senaste året har livsvillkoren blivit svårare för syriska flyktingar i krigets grannländer. Wafaa Matar bor i Libanon som tagit emot fler flyktingar per invånare än något annat land.

Det är tidig morgon och doften av nykokt äpple och ananas sprids i klassrummet. Vi befinner oss i Akkar i norra Libanon, bara några kilometer från den syriska gränsen.

Tanken är att kursdeltagarna ska kunna söka jobb inom livsmedelsbranschen efter avslutad kurs.

#flykt

– Jag hoppas kunna starta en egen försäljning av torkade och konserverade grönsaker säger Wafaa.

Egentligen har hon inte tillstånd att arbeta här i Libanon. Hon och flera av de andra studenterna tillhör den växande gruppen syriska flyktingar i Libanon som lever utan uppehållstillstånd.

Flydde i pyjamas

Det var hit, till Akkar i norra Libanon, som de första Syrienflyktingarna kom 2011. Först ett par tusen personer, senare allt fler. I dag lever 1,8miljon syriska flyktingar i landet  som före kriget hade landet 4,5 miljoner invånare. Sedan i maj i år upphörde FN:s flyktingorgan UNHCR att registrera syriska flyktingar i Libanon enligt instruktioner från den libanesiska regeringen.  Men Syrienkriget fortsätter, och hjälporganisationer uppger att människor fortfarande flyr över gränsen.

Wafaa och hennes familj lämnade hemmet utanför Homs i Syrien för för fyra år sedan när familjens hus bombades.

– Vi flydde i pyjamas på natten. Min yngsta dotter var tre månader då och tvillingflickorna var fyra år gamla, berättar hon.

I Libanon lever allt fler syriska flyktingar utan uppehållstillstånd vilket gör att det blir svårare att sätta barnen i skola, att få tillgång till sjukvård och att kunna arbeta.

Wafaa Matar berättar att hennes make nyligen greps och hölls av polisen i fyra dagar.

– I början kunde männen gå ut och arbeta och köpa mat. Men nu har situationen försämrats och männen kan inte längre röra sig fritt, säger hon.

Betalar skoltransport med stödet

Eftersom Libanon inte tillåtit byggande av flyktingläger för syrier så lever många i halvfärdiga husbyggnader eller tält på mark som de hyr av privatpersoner. I det sammanhanget har kontantstöd blivit ett vanligare typ av bistånd. Enligt Patricia Mouamar på organisationen World Vision är den här typen av bistånd mer effektivt eftersom familjerna själva kan prioritera vad de mest behöver.

Flera hjälporganisationer har gått samman och bistår familjer med ett kontantkort där de får en summa pengar insatt varje månad. I Libanon är summan motsvarande 1.500 kronor.

– Familjerna bestämmer själva om de vill lägga pengarna på skoltransporter eller på hyra till en markägare, säger Kevin Murphy från International Rescue Committee.

Wafaas familj har använt kontantstödet till att betala skoltransporter till barnen, och till mediciner till svärmodern Amina.

– Det viktigaste är barnens framtid. Jag vill att de ska få utbildning. Jag önskar att de ska få det bra och att de ska glömma lidandet. Och jag önskar att mitt land ska få fred igen, säger Wafaa Matar.

I ett unikt projekt har SVT Nyheter bett 200 av de som flytt Syrien att berätta –  om livet under kriget, om flykten och deras nya tillvaro i Sverige. Här är deras berättelser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet