En uppmärksammad bild från sommaren 2014, där flyktingar räddas 20 mil norr om Libyens kust. Foto: TT

Svensk gränspolis: ”Smugglarna har blivit brutalare”

Publicerad

Just nu pågår ett intensivt räddningsarbete av de 700 människor som föll överbord från en fiskebåt utanför Libyen i natt. 3.419 människor drunknade på Medelhavet förra året, och mycket tyder på att det kommer bli ännu fler i år. Det säger Patrik Engström, sektionschef för gränspolissektionen på Rikskriminalen.

Hundratals människor drunknade i natt i Medelhavet, i ett desperat försök att ta sig från Libyen och in i Europa. För några dagar sedan drunknade ytterligare 400 personer, och under de tre första månaderna i år dog rekordmånga drunkningsdöden på flykt undan krig och svält. Då är det dessutom primärt under sommarmånaderna som smugglarna för flyktingar över Medelhavet.

– Jag blev beklämd när jag hörde om det som hänt, det är fruktansvärt. Men hur sorgligt det än låter så blir jag inte förvånad. Vi vet att situationen är värre nu än förra året, fler är på flykt i dag. Så mycket talar för att vi kommer få en ännu värre sommarsäsong än 2014, säger Patrik Engström, som är sektionschef på gränspolissektionen vid nationella operativa avdelningen på Rikskriminalen, som samordnar svenska resurser i gränspolisarbetet.

Flyktingkrisen i Europa

”Det är stor business”

Runt en miljon människor befinner sig just nu i Libyen och försöker ta sig över Medelhavet till Europa. Att fly från exempelvis Syrien till Europa kostar väldigt mycket, bara den sista biten över havet på en ranglig flotte kostar tusentals euro.

– Det är stor business. Smugglarligorna är lokala kriminella gäng som ser en möjlighet att tjäna pengar, och grupper som samarbetar beväpnade rörelser i området.

Båtarna de smugglar flyktingarna i är trots det höga priset inga riktiga fartyg.

– Oftast är det hemmabyggen, gummibåtar som de gjort själva. Och smugglarna åker inte med över Medelhavet, de brukar bogsera ut båten en bit och sedan får en av flyktingarna en riktning att styra mot. Tidigare har det hänt att de köpt skrotfärdiga lastfartyg, kört ut dem på öppet hav med en besättning och sedan satt på autopiloten och lämnat fartyget, säger Patrik Engström.

Följer efter i motorbåtar – för att rädda flottarna

Smugglarna följer dock ofta efter de hemmabyggda flottarna – för båtarna vill de ha tillbaka och använda igen. Så de åker efter i snabbare motorbåtar för att få med sig gummibåtar och flottar, oavsett om resan tar slut i en tragedi eller inte.

När kustbevakningen och andra fartyg räddat flyktingarna – eller bärgat deras lik – tar smugglarna tillbaka båtarna. Försöker kustbevakningen ta med sig eller sänka båtarna så öppnar smugglarna eld.

– Flyktingsmugglarna har blivit brutalare på många sätt, säger Patrik Engström.

”Krävs en politisk lösning”

Han och hans europeiska kollegor arbetar för att försöka göra flykten säkrare, och Sverige kan bidra med resurser i form av personal, flyg och räddningsfartyg. Men i grunden kan inte polisen göra så mycket åt situationen, säger Patrik Engström.

– Det här kräver en politisk lösning. I dagsläget går det inte att arbeta i Libyen, det finns två regeringar där och ingen fungerande stat. Så det krävs en lösning på situationen i Libyen och i grannländerna. Den här situationen kan inte lösas genom gränskontroll.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Flyktingkrisen i Europa

Mer i ämnet