Det började med bärplockning i de norrländska skogarna. Släktingar på plats såg då att det fanns rumänska romer som tiggde utanför svenska mataffärer. De beslöt sig för göra detsamma och inom släkten organiserade de gemensamt en resa till Sverige.

Under vintern har cirka 140 romer, inklusive ett 40-tal barn, bott på Moheds Camping som ligger två mil väster om Söderhamn.

– Vi tigger och jag skäms för det och i början grät jag, säger Zlatka Ivancheva.

– Det är väldigt tungt, men vad ska man göra när man kämpar för sina barn. Det finns ju inga pengar.

Tvingas betala för platserna

I början gick det ganska bra att tigga, berättar Zlatka. Storfamiljen ägnade sig också åt att renovera gamla bilar som de köpte i Sverige, för att senare kunna sälja hemma i Bulgarien med förtjänst.

Nu har de inte längre råd att köpa bilar och det går betydligt sämre att tigga. I dag tjänar hon som bäst 300 kronor per dag, men ibland inte ens tio. Zlatka tror att svenskarna börjat tröttna.

Nu är det också konkurrens om platserna med de rumäner som var först på plats, berättar romerna på Moheds camping. Zlatkas son, Janko Ivancheva, hävdar att dom ibland tvingas betala för sina platser till dessa rumäner.

– Två- till tretusen kronor, det får vi ge för att sitta en månad. Vi betalar till rumäner som vi inte känner, de som kom först. Annars blir vi bortjagade och får stryk, säger Janko Ivancheva.

EU:s fattigaste region

Vi ville veta mer om den romska storfamiljen på Moheds camping och åkte därför till deras hemstad Vidin på den södra stranden av Donau i norra Bulgarien.

Vi fann en vacker liten stad i bördig del av Bulgarien belägen, mycket centralt i ett treriksrös mellan Serbien och Rumänien. Det är en region som borde ha goda förutsättningar för handel, turism och jordbruk, men Vidin är EU:s fattigaste region.

Här är också korruptionen utbredd och i Vidin står de två senaste borgmästarna åtalade för att bokstavligen ha stulit pengar ur stadens kassa.

Inte organiserat – mer en släktresa

Romerna i Vidin bor utanför själva staden, i Nov Put. Husen är fallfärdiga och jobben begränsade till daglöneri inom ett dåligt skött jordbruk. Här hittar vi familjerna som skickat sina män, hustrur och barn till Sverige för att tigga. Vi hittar dock inga bevis för att tiggeriet var organiserat, annat än i form av en släktresa.

Zlatkas make, Velechko Ivancheva, förklarar:

– Alla ansvarar för sig själva, det är inte organiserat. I Mohed finns bara släktingar, inga främlingar.

Velechko är mekaniker, men förlorade jobbet efter kommunismens fall. Ekonomin visade sig inte ha någon konkurrenskraft och många romer, som främst jobbade i den tunga industrin, blev arbetslösa. Nu ser han tiggeriet som sista utvägen till försörjning.

– Det är inget jobb att tigga, men det är väl ändå bättre än att stjäla?

Tre EU-projekt med många hinder

På plats i Bulgarien verkar de flesta vara överens om att problemen med de tiggande romerna måste lösas i deras hemländer, främst i Bulgarien och Rumänien, men integreringen av romer i Europa går trögt.

Det finns omkring 50 miljarder euro i tre olika EU-fonder som skulle kunna användas för integreringsprojekt av romer i EU; European Social Fund, European Regional Fund och European Agriculture Fund for Rural Development.

Men projekten möter många hinder. En svårighet är att projekten kräver att mottagarländerna samarbetar på alla nivåer – också lokalt – och att hemländerna måste bidra till delar av finansieringen.

Både morot och piska

I Bulgarien träffar vi också frivilligorganisationer som arbetar med integrering av romer sedan kommunismens fall för 25 år sedan. De hävdar att effektiva hjälpinsatser till fattiga romer i sina egna hemländer måste innehålla både morot och piska, eftersom romerna under så lång tid varit marginaliserade i samhället.

En centralt krav är att unga kvinnor för gå klart i skolan och inte bli bortgifta i 15-årsåldern. Därför hjälper de här organisationerna familjer, men bara om de låter sina döttrar gå klart i skolan och få en yrkesutbildning.

Svensk samordnare

EU uppskattar att det finns mellan tio och tolv miljoner romer i Europa. Omkring sex miljoner romer lever och bor inom EU. Därför är problem som diskriminering, utanförskap och arbetslöshet inte bara ett problem för romerna, utan också för hela EU.

Tiggande romer på våra gator är sedan en lång tid tillbaka en del av vardagen. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare, Martin Valfridsson, som ska komma med förslag i februari nästa år om hur situationen kan hanteras.