– Allt det här är möjligt tack vare fredsavtalet och den nya stabiliteten, säger Gregory Morales och visar upp en enkel hylla fylld med personliga tillhörigheter som mobiltelefon, några hygienartiklar och en servis.

I Morales gerillatält står nu också en riktig säng, otänkbart under kriget när gerillan ständigt var redo att ge sig av. Han är en av de 300 Farc-medlemmar som lever i det här tillfälliga fredslägret uppe i bergen fem timmar från huvudstaden Bogotá.

Borta är vapnen och militärdisciplinen. Kvar är leran och väntan på att omvandla den marxist-leninistiska gerillarmén till ett politiskt parti.

Ska bli politiskt parti

– Vår plan är att bli ett lagligt politiskt parti. I den här nya fasen har vi bytt ut vapnen mot ord, säger han.

Jag frågar Morales vad han säger till de colombianer som menar att Farc har blod på sina händer och därför inte borde få delta i politiken.

– Vem som är skyldig kommer att avgöras av de rättsliga instanserna inom ramen för fredsavtalet. Men i Colombia är det många som har blod på sina händer. Vi har bett om förlåtelse för de incidenter som på ett eller annat sätt drabbat civilbefolkningen, säger Morales.

LÄS MER: Analys: En fredsprocess i gungning

“Vi hamnade tio år efter”

En majoritet av colombianerna anser fortfarande att Farc inte har någon plats i politiken. Och för att förändra sin image satsar Farc nu stort på ny teknik. Om det vittnar Juana Alape som är ansvarig för sociala medier hos gerillan.

– I lägren hamnade vi tio är efter vad gäller tekniska verktyg eftersom vi blev hårt ansatta när de började plantera in mikrochips och andra spårningsmetoder för att bomba oss, förklarar hon.

Nya tekniska utmaningar

Alape syftar på hur militären använde högteknologiska hjälpmedel för att spåra och angripa Farc. Den traumatiska erfarenheten ledde till en utbredd misstänksamhet mot all teknisk utrustning inom gerillan.

LÄS MER: Fredsavtal undertecknat i Colombia

I och med fredsprocessen håller det på att förändras. Men för en gerillaorganisation som Farc innebär den digital revolutionen helt nya utmaningar.

– De flesta har inte haft en mobil tidigare. Så de ber om hjälp för att lägga över en bild, de undrar vad Instagram är, och om alla kan se vad de lägger ut, säger Alape.

Återupptar kontakten med familjen

Den nya tekniken är inte bara ett politiskt verktyg utan har även gjort det möjligt för Farc-medlemmarna att återuppta kontakten med sina familjer efter många års uppehåll. Överallt i lägret syns gerillamedlemmar som är uppslukade av sina nya mobiltelefoner. Under ett regnskydd står Farc-medlemmarna Eliana Castro och Omar Patiño och jämför mobiltelefoner.

– Det finns en applikation som heter Instagram och de säger att den är bättre än Whatsapp säger Castro som bara var tolv år när hon gick med i gerillan.

– Förr såg man inte mobiltelefoner i lägren. Men nu är vi inne i en ny fas och det blir viktigt eftersom alla andra i samhället använder mobiler, säger Patiño.

Omar Patiño håller upp sin mobil och visar ett foto på en äldre kvinna.

– Det här är ett foto på min mor som heter Berenice. Min bror skickade det till mig så att jag skulle få se henne. Jag hade inte sett henne på 24 år, säger han.

Här kan du se SVT:s reportage från Farc-gerillans läger.