Valet blir ett slags folkomröstning om Merkels flyktingpolitik. Foto: AP/TT

Tre val som rör Merkels och Tysklands framtid

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tre tyska delstater går till val på söndagen och det är tre ödesval för förbundskansler Angela Merkel. Det kan ses som en sorts folkomröstning om hennes flyktingpolitik. Och Tysklands politiska landskap förändras, när ett flykting- och invandringskritiskt parti väntas nå rekordsiffror.

Bo Inge Andersson

Utrikeskommentator

Man kan säga att detta val är ett slags farväl till ett stabilt Tyskland med inövade politiska rutiner. Nya grupperingar av partier behövs nu för att man ska kunna bilda en regering (se faktaruta nedan). Traditionella partier tycks befinna sig i en förtroendekris, enligt opinionsmätningarna.

Valen äger rum i Baden-Württemberg med 10,5 miljoner invånare, Rheinland-Pfalz med 4 miljoner och Sachsen-Anhalt med 2,3 miljoner. 12,7 miljoner är röstberättigade i de tre delstaterna.

Tyska delstatsval mars 2016

Valresultatet får följder för hela Tyskland. Sedan i somras har det rått en intensiv debatt om hur många flyktingar eller asylsökande man ska ta emot. Merkel håller fast vid att man inte ska sätta någon övre gräns. Många av hennes partivänner vill dock att hon ska ändra sin politik.

Radikal förändring

Men det handlar inte bara om Merkel. Det handlar framför allt om hur det politiska landskapet i Tyskland i framtiden ska se ut.

Det som ser ut att radikalt förändra den tidigare politiskt stabila Förbundsrepubliken Tyskland är ett nybildat parti, Alternative für Deutschland (AFD, Alternativ för Tyskland).

Partiet beskrivs i valrörelsen av de traditionella partierna närmast som högerextremistiskt. Partiet bildades ursprungligen av euromotståndare, men togs sedan över av andra grupperingar.

I Europaparlamentet tillhör AFD samma partigrupp som de brittiska konservativa, men har nu ombetts att lämna gruppen frivilligt före slutet av mars, annars kommer partiet att uteslutas.

En märklig detalj är att partiet ännu inte har något program. Först i slutet av april ska man besluta om ett sådant på en partikongress.

Andra krafter tog över

Uttalanden från AFD:s viceordförande har väckt uppseende och hård kritik: Polisen ska kunna använda skjutvapen mot barn och kvinnor som försöker ta sig över den tyska gränsen. Politikern ändrade sig sedan till att barn skulle undantas, men inte kvinnor.

Partiets senaste år kan kallas turbulent. Det grundades 2013 som ett ”professorsparti” – med många akademiker i ledningen – som alltså var emot euron.

Men partiledaren Bernd Lucke lämnade partiet i protest och motiverade det med att radikalare invandrings- och flyktingkritiska krafter tog över partiet. Lucke talade om partiets förändring när han i juli 2015 lämnade AFD.

”Prorysk utrikespolitik”

Bland annat handlade det om ”islamfientliga och utlänningsfientliga åsikter” som utvecklades i partiet både öppet och i smyg, enligt honom.

Han talade även om att partiet drev en ”antivästlig, uttalat prorysk” utrikespolitik. Han kritiserade också nyligen den sittande partiledningen:

– De har inte bjudit motstånd mot denna radikalisering, utan har till och med uppmuntrat den, sade den förre partiledaren.

Enligt nyhetsmagasinet Der Spiegel har AFD kontakter med Putin-anhängare i Berlin. Och redan 2014 – under Luckes tid, och utan hans vetskap – ska AFD-toppar ha tagit kontakt med ryska ambassaden för att diskutera samarbete.

AFD ser ut att bli den store vinnaren – och en chock för de traditionella partierna, särskilt CDU och socialdemokraterna SPD.

Upp till 19 procent

Det talas om stora framgångar för AFD i opinionsmätningarna i alla tre delstaterna, mest i Sachsen-Anhalt i östra Tyskland. I de senaste sex mätningarna ligger AFD på mellan 17 och 19 procent där, vilket är mer än vad socialdemokraterna, SPD, väntas få.

I Baden-Württemberg har de senaste sex mätningarna visat på mellan 11 och 13 procent och i Rheinland-Pfalz på mellan 9 och 11.

Redan i söndags, i kommunalvalen i delstaten Hessen med 6 miljoner invånare, gick AFD kraftigt fram och fick 11,9 procent av rösterna.

Antalet väljare som inte bestämt sig är dock stort.

I ett debattinlägg i Süddeutsche Zeitung varnade till exempel den franska tidningen Le Parisiens Tysklandskorrespondent sedan 20 år, Christophe Bourdoiseau tyskarna för att underskatta AFD.

Han menade att det var vad Frankrike hade gjort med det högerpopulistiska Front National, idag under ledning av Marine Le Pen.

Bidrog till AFD:s framgångar?

Flyktingpolitiken är nästan den enda valfrågan och kritiker av Merkel i hennes eget parti menar att den stora flyktingvågen startades av hennes gest att utan formaliteter ta emot flyktingar som var strandsatta i Ungern i somras.

Och därmed skulle det också vara Merkels politik som bidrog till att AFD kunde växa sig starkt.

Pressen är enormt hård på henne, både från väljare och från hennes egen partitopp.

Det finns åtskilliga bedömare som säger att Merkels position kan undermineras av partiet inifrån om det går illa. Dock är det knappast några som tror att hon kommer att tvingas avgå – det tycks idag trots ogillandet inte finnas ingen samlande ersättare för henne.

Ökad popularitet

Det ser ut all gå dåligt för hennes parti i den största delstaten som röstar – Baden-Württemberg – där opinionsmätningar talar om att CDU enligt en del mätningar kan förlora upp till 10 procentenheter. De Gröna skulle bli större än CDU – för något år sedan ett sensationellt resultat.

Visserligen har Merkels personliga popularitet den senaste tiden ökat, även om det ser ut att gå dåligt för hennes parti. Rädslan för att förlora i kommande val finns dock hos många folkvalda politiker. Det är val till förbundsdagen nästa år.

Nu kan det möjligen bli någon form av lösning av flyktingfrågan i samtal mellan EU och Turkiet, vilket länge varit hennes recept på att lösa flyktingkrisen.

Det kanske skulle kunna lösas till nästa EU-toppmöte – som hålls efter valen i de tre delstaterna.

Många regeringsalternativ

Det kan sägas att det är AfD:s väntade vinster på andra partiers bekostnad som gör att nya koalitioner tvingas fram och också bidrar till att ändra partilandskapet.

I Baden-Württemberg styr en ”grön-röd” koalition, alltså mellan De Gröna, som största parti, och socialdemokraterna, SPD. En väntad SPD-förlust skulle göra denna koalition omöjlig.

Det är inte heller säkert att det räcker till en ”stor koalition”, mellan SPD och kristdemokratiska CDU. Det som nämns är ett samarbete mellan CDU och De Gröna.

I Rheinland-Pfalz styr också en ”röd-grön” koalition, men inte heller för denna verkar rösterna räcka till för en fortsättning. De Gröna ligger farligt nära att inte nå över femprocentsspärren.

CDU har länge legat före SPD i mätningar, men på slutet har SPD knappat in och ligger knappt före CDU. Det har spekulerats i en ”stor koalition” mellan CDU och SPD eller en mellan CDU, liberala FDP och De Gröna, om de senare kommer in i parlamentet.

I Sachsen-Anhalt regerar nu en ”stor koalition” men på grund av SPD:s svaghet kan den enligt opinionsmätningarna inte fortsätta. En möjlighet som nämns är en koalition mellan CDU, SPD och De Gröna.

I både Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt skulle enligt mätningarna en koalition mellan CDU och AfD vara möjlig. Men detta alternativ anses uteslutet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Tyska delstatsval mars 2016

Mer i ämnet