Stora bokstäver täcker fönstren på den andra våningen av den mexikanska senaten och bildar orden ”México contra Trump” – Mexiko mot Trump. Det är en grupp mexikanska senatorer som lanserat kampanjen för att uppmärksamma vad de uppfattar som en rasistisk hatkampanj mot mexikaner. Budskapet har blivit en hashtag och sprids nu i sociala medier.
Ilska mot Trump
Trump har kallat mexikanska invandrare för våldtäktsmän, anklagat Mexiko för att stjäla amerikanska jobb och lovat att bygga en mur mellan länderna. Och det är inte bara bland mexikanska politiker som Trump väcker känslor. På en gågata ett stenkast från senaten är det tydligt vad den mexikanska allmänheten tycker.
– Trump är skräp, säger studenten Karen Durán.
– Han är nynazist. Det är allt, utbrister Elsa Ruelas innan hon skyndar vidare i lunchruschen.
Hoten tas på allvar
Bland mexikaner finns också en genuin oro för vad en Trump vid makten skulle betyda för relationen mellan Mexiko och USA; två grannländer vars ekonomier i dag – 22 år efter att frihandelsavtalet Nafta trädde i kraft – är mer sammanflätade än någonsin.
Trump har hotat med att konfiskera pengarna som mexikanska migranter i USA skickar hem till sina familjer. På det sättet vill han finansiera muren mot Mexiko. Paradoxalt nog kommer utspelet i en tid när det är fler mexikaner som återvänder från USA än som tar sig dit.
I Cuautepec i utkanten av Mexico City tar man Trumps hot på största allvar. Här har nästan alla familjemedlemmar som jobbar i USA och pengaförsändelserna är nödvändiga för att få vardagsekonomin att gå ihop.
Mexiko beroende av pengaförsändelser
– Här i Mexiko är jobben dåligt betalda och det går inte att överleva på lönen, säger Helena Ayala som bor i ett av de omålade cementhusen som klättrar på sluttningarna i Cuautepec.
Ayala har fyra barn som arbetar i USA och som varje månad skickar pengar för att hjälpa henne ekonomiskt. Pengaförsändelserna från USA har blivit den enskilt största inkomstkällan för Mexiko – till och med större än oljan – och uppgick under 2015 till hela 200 miljarder kronor.
”Vi är inte ett fattigt land”
Statsvetaren Leticia Calderón tror att de mexikanska politikernas brösttoner mot Trump mest handlar om att vinna politiska poäng på hemmaplan. Hon menar att Mexiko som världens 14:e största ekonomi borde kunna göra mer för sina egna medborgare, bland annat genom att höja minimilönen som är många gånger lägre än i USA.
– Vi är inte ett fattigt land, men djupt korrupt och ojämlikt. Så det vi mexikaner borde uppröras över är att människor är beroende av pengaförsändelser och inte kan få en värdig lön i sitt eget land, säger Calderón.
I det lilla huset i Cuautepec visar Helena Ayala upp räkningar för el, telefon och vatten. Alla pengar som hennes barn i USA skickar går till att täcka hushållskostnaderna. Nu är Ayala orolig för vad som skulle hända om Trump blev president i USA.
– Om han gör det han lovat så kommer många mexikaner att utvisas, däribland mina familjemedlemmar. Och då skulle de inte kunna hjälpa mig ekonomiskt.
Ekonomiska intressen tjänar på migrationen
Men statsvetaren Leticia Calderón tror inte att Trumps vallöfte om att konfiskera pengaförsändelserna kommer att bli verklighet även om han skulle bli president, eftersom det finns ekonomiska intressen som tjänar på det nuvarande systemet.
– Storkapitalet i USA skulle drabbas hårdast av en sådan politik. De som tjänar mest på kapitalets fria rörlighet och den billiga arbetskraften som kommer dit är USA, säger Calderón.